Skip to content Skip to left sidebar Skip to right sidebar Skip to footer

Migration

Hur kan jag stoppa min utvisning?

Av vilka anledningar kan man bli utvisad?

Utvisning ur Sverige kan ske om den utländske medborgaren saknar pass eller uppehållstillstånd, av hänsyn till allmän ordning och säkerhet eller om den utländske medborgaren döms för ett brott som kan leda till fängelse.

Utlänningslagen 8 kap 6 §“En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som inte avvisas enligt 2 § 1 eller 2 får utvisas ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet. Lag (2014:198).”

Om man har fått ett beslut om utvisning från Migrationsverket

I beslutet står det ofta hur lång tid man har på sig att lämna Sverige, ofta inom två till fyra veckor från det att beslutet fått laga kraft. Att beslutet har fått laga kraft betyder att det har börjat gälla och inte längre går att överklaga. Det sker i de flesta fall tre veckor efter att Migrationsverket har meddelat dig om beslutet. Om man t.ex. hämtar ett rekommenderat brev eller tar emot beslut hos Migrationsverket så räknas tiden från den dagen. 

Ett beslut om avvisning

Om Migrationsverket anser att det är uppenbart att man inte har grund för asyl, eller något annat skäl för uppehållstillstånd i Sverige, kan man få ett beslut om avvisning som ska genomföras omedelbart. Man kan bara få ett sådant beslut om Migrationsverket avgör din ansökan inom tre månader. Om man får ett beslut om avvisning som ska genomföras omedelbart kan man bli tvungen att lämna Sverige även om du överklagar beslutet.

Hur kan man stoppa en utvisning?

Verkställighetshinder

Om man fått utvisningbeslut, men något speciellt händer som hindrar en person från att åka tillbaka till sitt hemland, kan man ansöka om verkställighetshinder hos Migrationsverket. Har man fått avslag på ansökan om verkställighetshinder kan man överklaga beslutet.

Om det händer något som gör att man inte kan återvända hem trots att det finns ett beslut som säger att man måste det så finns det verkställighetshinder. Det betyder hinder mot att genomföra beslutet om avvisning eller utvisning.

Migrationsverket avbryta hemresa bara om det kommer fram ny information efter att du har fått beslutet. Det kan till exempel handla om att

-säkerhetsläget, de politiska förhållandena i ditt hemland har ändrats och det gör att man inte kan återvända

-att man har blivit för sjuk för att genomföra resan

-att man har fått en livshotande sjukdom och det inte går att få vård i hemlandet

-din familjesituation har förändrats.

-ny viktig bevisning

-I vissa fall kan de nya omständigheterna vara något som man inte tidigare berättat om för Migrationsverket, för att man inte kände till omständigheterna tidigare.

Att en person är orolig inför hemresan, eller har sociala eller ekonomiska problem i hemlandet är inte tillräckligt för att Migrationsverket ska ändra beslutet.

Nyhetskrav och giltig ursäkt

Det måste handla om nya omständigheter som inte har prövats tidigare. Det kallas att det finns ett nyhetskrav. Därför räcker det inte att göra små förändringar eller tillägg till det man redan berättat om för Migrationsverket. Det räcker heller inte att säga att något gått fel tidigare.

Det kan vara så att man inte vågat eller visste att det var viktigt att berätta om ett visst asylskäl. Om det är så att man kunde ha berättat om de nya omständigheterna tidigare så måste man förklara för Migrationsverket varför man inte har berättat tidigare. Det kallas att man måste visa att man har haft giltig ursäkt till att inte berätta om skälen tidigare.

Om det är så att de asylskäl man inte har berättat om är kopplat till din sexuella läggning, eller att man inte har kunnat eller orkat berätta om övergrepp och förföljelse relaterat till kön, kan Migrationsverket ta hänsyn till att vissa asylskäl är svåra att berätta om, i synnerhet om inte förutsättningarna för att kunnat berätta varit exemplariska. Man kanske har haft ett manligt offentligt biträde och en manlig tolk och därför inte kunnat berätta om händelser man varit med om.

Praktiska verkställighetshinder

Ett praktiskt verkställighetshinder innebär att det inte går att genomföra en utvisning eller avvisning. Om Migrationsverket bedömer att det föreligger ett praktiskt verkställighetshinder kan ett uppehållstillstånd beviljas. Ett praktiskt verkställighetshinder kan exempelvis vara när en person inte tas emot av sitt hemland eller när ett ensamkommande barn inte har något ordnat mottagande i sitt hemland.

Migrationsverket konstaterar i sitt rättsliga ställningstagande att det är personen som söker uppehållstillstånd som har bevisbördan att visa att det föreligger ett praktiskt verkställighetshinder. Det föreligger dock en delad utredningsskyldighet på Migrationsverket och sökanden. Enligt praxis från Migrationsöverdomstolen måste utredningen visa att det finns konkreta hinder mot att verkställa utvisningen för att en person ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Vidare uppställs höga krav på bevisningen. Vid bedömningen ska det göras en sammanvägning av vad som hindrar verkställigheten, hur lång tid hindret kan komma att bestå och vilka åtgärder som kan vidtas för att undanröja det.

Vad ansökan bör innehålla

-ärendenummer (ärendenumret står på ditt LMA-kort)

-vad som är nytt och varför du inte kan återvända hem 

din adress.

-Dokument som styrker det man skriver om i brevet, helst i original.

Underteckna brevet med namn. Man ska helst skriva på svenska eller engelska för att få besked snabbare.

Mejla ansökan till: migrationsverket@migrationsverket.se

Tänk på att ange kontaktuppgifter som verkligen kollas!

Hur kan jag få hjälp av Europadomstolen?

Läs mer här:

Utvisning vid brottslighet

Utlänningslagen 8 a kap. 1 §: “En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. En sådan utlänning får utvisas också om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till och dömer till en annan påföljd.

Utvisning får dock ske endast om utlänningen döms till svårare påföljd än böter och om gärningen är av sådant slag och övriga omständigheter är sådana att det kan antas att han eller hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet, eller

brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar.”

Hur tänker en åklagare när det gäller utvisning vid brottslighet?

Det här schemat följer en åklagare så det kan visa om det är troligt att man får ett utvisning mot sig om myndigheterna påstår att man har begått ett brott. Läs mer här.

Migrationsverkets arbete med utvisning

Migrationsverket har särskild personal som arbetar med att få personer att lämna landet. När man har fått ett beslut om avvisning eller utvisning kallas man ofta till ett samtal med en handläggare på Migrationsverket för att “planera ett återvändande”. Man får då information om vilka alternativ som finns. Man kan själv kontakta Migrationsverket för att få ett utresebevis som lämnar in i en svensk passkontroll när man lämnar landet.

Stöd till åter­vän­dande

Beroende på vilket land man kommer ifrån kan det finnas möjlighet till att få pengar eller andra former av stöd som gör det lättare för dig att etablera sig i hemlandet igen. En förutsättning för att kunna få pengar är att man återvänder självmant.

Migrationsverket minskar pengarna till den som inte återvänder

När beslutet om utvisning inte går att överklaga längre har man inte längre rätt till boende och ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Det gäller för någin som är vuxen och inte är vårdnadshavare till barn under 18 år. Den som fortfarande har rätt till ekonomiskt stöd från Migrationsverket (till exempel barnfamiljer) kan få minskad dagersättning om han eller hon inte samarbetar för att lämna landet.

Om man inte samarbetar kan Migrationsverket ta ett beslut om uppsikt eller förvar. Uppsikt innebär att man regelbundet måste anmäla dig hos Migrationsverket eller polisen. Om man får ett beslut om förvar måste man bo på ett låst boende i väntan på avresan.

Åter­re­se­förbud

Om man inte lämnar Sverige inom den tid som står i beslutet kan man få ett återreseförbud som innebär att man inte får återvända till något av Schengenländerna eller Rumänien, Bulgarien och Kroatien. Återreseförbudet gäller i ett år. Om man har fått ett beslut om avvisning som ska genomföras omedelbart får man alltid ett återreseförbud i normalt minst två år, även man lämnar Sverige direkt.

Åter­re­se­förbud av andra skäl

Om Migrationsverket inte tror att man kommer att lämna Sverige frivilligt kan man få ett återreseförbud till Schengenområdet som gäller i upp till fem år. Detta kan till exempel ske om man

har hållit sig undan förut

har sagt att man inte tänker lämna Sverige

har använt en falsk identitet eller inte hjälpt Migrationsverket att ta reda på din identitet

medvetet har lämnat uppgifter som inte stämmer eller inte berättat viktig information

har dömts för brott som kan ge fängelse.

Om man får ett återreseförbud av någon av dessa orsaker förlorar man den tid man hade på dig för att resa hem frivilligt och måste lämna landet omedelbart.

När polisen tar över ansvaret för ett åter­vän­dande

Om Migrationsverket tycker att det inte går att genomföra avvisningen eller utvisningen på grund av att någon inte samarbetar kan Migrationsverket lämna över ansvaret för att person ska lämna landet till polisen. Om ,an håller dig undan har polisen rätt att efterlysa och eftersöka dig. Polisen har också rätt att använda tvång för att du ska lämna landet.

Hur har utlänningslagen ändrats 2021?

Den 20 juli 2021 ändrades den svenska migrationslagstiftningen. Här nedan finns information om viktiga förändringar i regelverket samt aktuell tillämpning av försörjningskravet vid ansökan om permanent uppehållstillstånd och vid anhöriginvandring.

Sammanfattning

Förändringarna innebär bland annat att tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel och att nya krav ställs på alla som ansöker om permanent uppehållstillstånd.  Det finns också ändringar i reglerna om vem som omfattas av försörjningskravet när någon ansöker om uppehållstillstånd för att flytta till en anhörig i Sverige. Ändringarna i utlänningslagen är mer omfattande än den tillfälliga lagen var, och påverkar nästan alla som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige.

Inga övergångsregler

Det finns inga övergångsregler. Det innebär att alla beslut som fattas 20 juli 2021 eller senare baseras på de nya reglerna, oavsett när ansökan skickades in.

Alla nya uppehållstillstånd blir tidsbegränsade

De enda som kan få permanent uppehållstillstånd vid första prövningstillfället är kvotflyktingar. Det första tidsbegränsade tillståndet kan variera i längd, men vid förlängning är två års uppehållstillstånd huvudregel oavsett vilken typ av tillstånd det gäller. De flesta kommer att behöva ansöka om förlängning av sitt uppehållstillstånd minst en gång innan de kan ansöka om permanent uppehållstillstånd.

Kraven för att få permanent uppehållstillstånd

De nya kraven för att få permanent uppehållstillstånd innebär att 

-man måste uppfylla kraven för förlängt uppehållstillstånd 

-ha haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år 

-kunna försörja sig själv (gäller den som är har fyllt 18)

-leva ett skötsamt liv (gäller den som har fyllt 15 år).

De första två kraven skiljer sig åt beroende på vilken typ av tillstånd du har idag, medan de sista två kraven är samma för alla som vill ha permanent uppehållstillstånd. Därför måste du kombinera den här informationen med information om vad som krävs för att få förlängt uppehållstillstånd.

Att uppfylla kraven för förlängt uppehållstillstånd 

Detta gäller t.ex. för arbetstillstånd. För att du ska kunna förlänga ditt arbetstillstånd måste din lön och övriga anställningsvillkor ha varit minst i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Du ska även ha arbetat i sådan omfattning att din lön har kommit upp i minst 13 000 kronor i månaden före skatt. Villkoren ska ha varit uppfyllda under hela den tid som du har haft arbetstillstånd i Sverige.

Du måste också ha omfattats av sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring vid arbetsskada och tjänstepensionsförsäkring under hela den tid du har haft arbetstillstånd i Sverige.

När du ansöker om förlängt arbetstillstånd kommer du att behöva visa att villkoren för arbetstillståndet har varit uppfyllda under hela tiden du har haft arbetstillstånd i Sverige. Du ska även visa att du erbjuds ett arbete där villkoren för arbetstillstånd är uppfyllda.

Varje sökande måste själv uppfylla kraven

Varje sökande måste själv uppfylla kraven för att få permanent uppehållstillstånd. Det är alltså inte längre möjligt att få permanent uppehållstillstånd automatiskt därför att en familjemedlem får det.

Det är bara möjligt att få permanent uppehållstillstånd i samband med att man ansöker om förlängt uppehållstillstånd därför kan det bli så att en del måste vänta i 4 år innan man kan ansöka om permanent uppehållstillstånd.

Särskilda krav för permanent uppehållstillstånd

5 kap 7 §  Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas endast om

   1. utlänningen kan försörja sig, och

   2. det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas. Lag (2021:765). (gäller inte om under 15 år)

Kraven i 7 § gäller inte en utlänning som ska beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 2, 2 b eller 2 c § eller när en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska göras av någon annan än utlänningen. 

Vilka behöver inte uppfylla försörjningskravet vid ansökan om permanent uppehållstillstånd?

5 kap 2 §   En utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning) ska beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till skyddsbehövande som återtagits enligt 4 kap. 5 d §.

5 kap 2 b §   Permanent uppehållstillstånd skall ges till den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Lag (2014:198).

5 kap  2 c §   Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som återtagits enligt 5 a kap. 7 §

5 kap 8 § Kravet i 7 § 1 gäller inte om

   1. utlänningen är ett barn,

   2. utlänningen har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken, eller

   3. det finns särskilda skäl.

Pension och särskilda skäl

Om du kan lämna in beslut från Pensionsmyndigheten som visar att du har rätt till inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd är du undantagen kravet på att försörja dig själv. Det är rätten till pension som är avgörande, inte att du faktiskt tar ut pension, eller storleken på din pension. Både garantipension och äldreförsörjningsstöd kan tidigast betalas ut från den månad som du fyller 65 år. Inkomstgrundad ålderspension kan som tidigast betalas ut från den månad som du fyller 62 år. Om du har fyllt 62 men inte 65 måste du visa att du har gått i pension och börjat ta ut din inkomstgrundade ålderspension. Precis som för barn är det din ålder vid beslutstillfället som avgör.

Undantag från försörjningskravet kan också göras om det finns andra särskilda skäl som inte är tillfälliga. Det kan handla om att du inte har möjlighet att uppfylla försörjningskravet på grund av varaktigt nedsatt arbetsförmåga, till exempel på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan även gälla om du är arbetslös och så nära pensionsålder att det är svårt att få ett nytt arbete. Undantag kan även göras om det inte är rimligt att begära att du ska försörja dig själv; sådana undantag görs till exempel för munkar och nunnor.

Om du anser att du har särskilda skäl för att inte behöva uppfylla försörjningskravet ska du bifoga dokument som visar att du till exempel har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Det kan vara en utredning från Arbetsförmedlingen, beslut om rätt till sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan, eller ett läkarintyg.

Att överklaga avslag på ansökan om permanent uppehållstillstånd

Det ska inte gå att överklaga avslag i alla fall.

14 kap. 3 a § Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om permanent uppehållstillstånd får överklagas till en migrationsdomstol om ansökan avslås för att de särskilda kraven i 5 kap. 7 § inte är uppfyllda.

Det är bara om avslaget är kopplat till nedanstående faktorer som det går att överklaga.

Särskilda krav för permanent uppehållstillstånd

7 §   Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas endast om

   1. utlänningen kan försörja sig, och

   2. det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas. Lag (2021:765).

Försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd

För att få permanent uppehållstillstånd måste du kunna försörja dig själv genom inkomster från anställning eller eget företag, eller en kombination av anställning och eget företag. Om du vill räkna ihop inkomster från flera deltidsanställningar måste alla anställningar uppfylla kraven nedan.

Du som har uppehållstillstånd som egen företagare kan inte räkna inkomst från anställning.

Varak­tighet

Lagen säger att din förmåga att försörja dig själv måste vara av en viss varaktighet. Migrationsverket bedömer att du uppfyller kravet på varaktighet om du har en fast anställning, eller en visstidsanställning om minst 18 månader från den dag som din ansökan prövas. En provanställning kan i vissa fall godkännas, men en bedömning görs från fall till fall, eftersom en provanställning kan avbrytas med kort varsel, även om de flesta provanställningar övergår i fasta anställningar.

Migrationsverket kan endast ta hänsyn till de inkomster du faktiskt har när vi prövar din ansökan. Du kan inte få permanent uppehållstillstånd baserat på dina chanser att få en annan anställning eller en högre lön längre fram.

Du som försörjer dig som egen företagare måste visa att ditt företag har realistiska företagsplaner och en stabil ekonomi, så att du kan förväntas försörja dig på vinsten i minst 18 månader från prövningstillfället.

Vilka inkomster räknas?

Du får endast räkna beskattade inkomster från lagliga anställningar. Det innebär att du måste ha tillstånd att arbeta eller vara undantagen kravet från att ha arbetstillstånd. Om du ansöker om förlängt uppehållstillstånd för sent har du inte rätt att arbeta medan du väntar på beslut och uppfyller därför inte försörjningskravet. Du får inte räkna svarta inkomster eller inkomster från ett yrke som du inte har licens att utföra.

Du får räkna inkomster från ett eller flera deltidsarbeten, förutsatt att alla anställningar uppfyller kraven ovan och att den totala inkomsten räcker för din försörjning.

Du får räkna föräldrapenning eller sjukpenning, förutsatt att du har en pågående anställning och din föräldraledighet eller sjukskrivning inte bedöms vara längre än 18 månader.

För att räkna inkomst från din företagsverksamhet måste du visa att du äger minst hälften av företaget och att du har det avgörande ansvaret. Det krävs också att du driver företaget yrkesmässigt, självständigt och i vinstsyfte.

Inkoms­tens storlek

Det finns inte någon fast minimilön, och det krävs inte heller att lönen och andra villkor är i nivå med kollektivavtal i branschen. I stället görs en individuell bedömning av om du kan leva på din inkomst.

Du uppfyller försörjningskravet om din inkomst per månad från din anställning eller ditt företag täcker dina boendekostnader och det så kallade normalbeloppet för en ensamstående vuxen.

Normalbeloppet är en schablonberäkning av vanliga levnadsomkostnader. Kronofogdemyndigheten räknar ut ett nytt normalbelopp varje år. Normalbeloppet för 2021 är 5 016 kronor per månad för en ensamstående vuxen. Migrationsverket räknar med normalbeloppet för en ensamstående vuxen eftersom det bara krävs att du kan försörja dig själv för att få permanent uppehållstillstånd. Men om du har ett barn som du inte bor med, och du betalar underhållsbidrag till barnets andra förälder, måste din lön även räcka till underhållsbidraget.

Vilka boendekostnader som lönen måste räcka till varje månad beror på vilken typ av bostad du bor i:

Om du bor i hyresrätt ska du räkna med hyran och kostnad för värme, om det inte ingår i hyran.

Om du bor i bostadsrätt ska du räkna med avgift till bostadsrättsföreningen, räntan på bolån och nödvändiga driftskostnader, till exempel vatten och uppvärmning, om de inte ingår i månadsavgiften.

Om du bor i villa ska du räkna med räntan för bolån och nödvändiga driftskostnader, till exempel vatten och uppvärmning.

Amortering på bostadslån räknas inte med i bostadskostnaden. Du behöver inte heller räkna med kostnad för el, eftersom det är en kostnad som ingår i det så kallade normalbeloppet.

Du behöver bara kunna försörja dig själv, inte dina familjemedlemmar

Om du bor ensam eller med minderåriga barn ska du räkna med hela din faktiska boendekostnad. Om du bor med en eller flera andra vuxna ska du däremot dela den faktiska boendekostnaden på antalet vuxna i hushållet och bara räkna med din del, oavsett hur mycket var och en faktiskt betalar för boendet.

Det står på ansökningsblanketten eller i e-tjänsten vilka dokument du ska bifoga för att visa att du försörjer dig som anställd eller egen företagare. Migrationsverket kommer att kontakta dig och be dig komplettera din ansökan om vi behöver se dina boendekostnader för att kunna räkna ut om din inkomst räcker.

Vilka inkomster räknas inte?

Du får inte räkna inkomster från

en familjemedlem

förmögenhet eller avkastning från kapital

arbetslöshetsförsäkring (A-kassa) eller aktivitetsersättning

olika former av bidrag eller stipendium

en subventionerad anställning (då till exempel Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen betalar hela eller delar av lönen)

svartarbete eller anställning utan laglig rätt att arbeta.

Pension räknas inte heller som inkomst, men den som har pension kan däremot vara undantagen från kravet på att försörja sig själv.

Föränd­ringar i vem som omfattas av försörj­nings­krav för anhö­riga

När en person ansöker om uppehållstillstånd för att flytta till en anhörig i Sverige omfattas omfattas den anhörige i Sverige av ett försörjningskrav. Detta försörjningskrav skiljer sig från kravet på att den som vill ha permanent uppehållstillstånd ska kunna försörja sig själv. 

När någon vill flytta till en anhörig i Sverige så måste den anhörige i Sverige kunna försörja både sig själv och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd, och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för hela familjen att bo i.

Ändringarna i utlänningslagen innebär förändringar i vem som påverkas av försörjningskravet. Vissa nya grupper är undantagna från kravet på att kunna försörja sina anhöriga.

Vilka omfattas inte av försörjningskravet vid anknytning?

Samtliga lagcitat nedan är ur kap 5.

3 b § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Lag (2021:765).

3 c §   Kraven i 3 b § gäller inte om anknytningspersonen är ett barn.

Kraven i 3 b § gäller inte heller när anknytningspersonen är medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz, om

   1. utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo, och

   2. utlänningen och anknytningspersonen har sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Lag (2021:765).

3 d §   Om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande gäller kraven i 3 b § endast om

   1. ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,

   2. familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till, eller

   3. utlänningen och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

3 e §   Kraven i 3 b § gäller inte om utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen är förälder till barnet och sammanbor med barnet i Sverige.

Lag (2021:765).

3 f §   Utöver vad som följer av 3 c-3 e §§ får undantag från kraven i 3 b § medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl. Lag (2021:765).

Vad kan särskilda skäl vara?

Särskilda skäl kan till exempel vara att man inte har möjlighet att uppfylla försörjningskravet på grund av varaktigt nedsatt arbetsförmåga, till exempel på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Beslut ska gälla för samma tid som anknytningspersonen

3 g §   Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § på grund av anknytning till en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § ska vara tidsbegränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen.

Försörjningskravet vid anhöriginvandring

Du som bor i Sverige måste

-kunna försörja dig själv, övriga personer i hushållet och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd

-ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för er att bo i.

Om ni lämnar in nya uppgifter kring försörjningskravet efter att beslut har fattats, kan Migrationsverket inte ompröva beslutet. Beslutet kan däremot överklagas till migrationsdomstolen, men det innebär att väntetiden blir mycket lång. Den som ska flytta till dig bör därför vänta med att skicka in ansökan till dess att du uppfyller kraven.

Din försörj­ning

Du behöver visa att du har regelbundna arbetsrelaterade inkomster så att du kan försörja dig själv, övriga personer i hushållet och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd. Som arbetsrelaterad inkomst räknas till exempel

lön från arbete

arbetslöshetsersättning

sjukpenning

inkomstgrundad ålderspension.

Du kan också uppfylla kravet på försörjning om du har en tillräckligt stor förmögenhet som du själv, övriga personer i hushållet och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd kan leva på under minst två år.

Din inkomst

Hur stor din inkomst måste vara för att du ska uppfylla försörjningskravet beror på hur stor familjen är och hur hög boendekostnad du har. Du måste ha en inkomst som efter skatt räcker till den faktiska boendekostnaden och till normalbeloppen för de personer som ska ingå i hushållet. Det betyder att du efter att bostaden är betalad varje månad ska ha pengar som räcker till bland annat mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov för hela hushållet.

För 2021 är normalbeloppet

8 287 kronor för sammanlevande makar eller sambor

2 662 kronor för barn till och med 6 år

3 064 kronor för barn 7 år eller äldre.

Mer information om vilka handlingar du kan bifoga för att visa att du uppfyller kraven

Din bostad

Du ska ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för er att bo i. För två vuxna utan barn är en bostad tillräckligt stor om den har kök eller kokvrå och minst ett rum. Om barn ska bo i bostaden måste det finnas fler rum. Två barn kan dela sovrum.

Det går bra att hyra bostaden i andra hand, men uthyrningen måste vara godkänd av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd. Att vara inneboende hos någon annan eller bo hemma hos sina föräldrar räknas inte som att ha en godtagbar bostad.

Ni ska kunna använda bostaden från det att dina familjemedlemmar kommer till Sverige.

Du måste kunna visa att du har en bostad för minst ett år framåt i tiden.

Mer information om vilka handlingar du kan bifoga för att visa att du uppfyller kraven

Undantag från försörj­nings­kravet

Exempel på när kravet på försörjning och bostad inte gäller är när

du är under 18 år och någon ansöker om uppehållstillstånd för att bo med dig

du har en familjemedlem som ansöker om att förlänga sitt uppehållstillstånd

du är svensk medborgare, medborgare i EU/EES eller schweizisk medborgare, ni är gifta/sambo och förhållandet är väl etablerat (ni har till exempel bott tillsammans en längre tid)

du har uppehållstillstånd med status som flykting eller alternativt skyddsbehövande, och ansökan görs inom tre månader efter att du har beviljats uppehållstillstånd eller status som flykting eller alternativt skyddsbehövande i Sverige, ni inte har möjlighet att återförenas i ett land utanför EU och att ni har bott tillsammans precis innan du flyttade till Sverige

du har kommit till Sverige som kvotflykting och ansökan görs inom tre månader efter att du kom till Sverige

det finns andra särskilda skäl, till exempel att du inte har möjlighet att uppfylla försörjningskravet på grund av varaktigt nedsatt arbetsförmåga, till exempel på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Försörjningskravet gäller inte om du är flykting eller alternativt skyddsbehövande och om dina familjemedlemmar ansöker inom tre månader efter att du har fått uppehållstillstånd eller skyddsstatus.

Försörjningskravet gäller dock om ni har möjlighet att återförenas i ett land utanför EU som er familj har en särskild anknytning till. För parrelationer gäller dessutom att relationen ska ha inletts före din inresa i Sverige eller att förhållandet är väl etablerat för att undantaget för ansökningar inom tre månader ska gälla.

För dig som har gemensamt barn tillsammans med den som ska flytta för att bo med dig i Sverige gör Migrationsverket först en bedömning om din partner kan beviljas uppehållstillstånd med anknytning till dig. Du måste då i de flesta fallen uppfylla försörjningskravet. Om Migrationsverkets bedömning är att uppehållstillstånd inte kan beviljas grundat på anknytningen till dig, kommer vi därefter att bedöma om uppehållstillstånd kan beviljas på grund av anknytning till barnet. Barnet är undantagen kravet på försörjning.

Vilka drabbas av de nya reglerna?

Konsekvenserna av den nya migrationslagen blir att drabbade får svårare att fokusera på arbete och skola; svårare att lära sig det svenska språket samt komma in på arbetsmarknaden. 

Migrationsverket att tvingas lägga ned stora resurser på omprövningar. 

De som drabbas värst är barnen, och inte minst de som förnekas möjligheten till familjeåterförening om föräldern på plats i Sverige inte kan försörja hela familjen, eller inte hittar en bostad. 

Kan jag resa tillbaka till Sverige om jag har fått återreseförbud?

Svar: Ja, under vissa förutsättningar är det möjligt att resa tillbaka även om du har fått återreseförbud.

Reglerna om återreseförbud finns i 8 kap. 21-26 §§ utlänningslagen

Återreseförbud – vad är det?

Ett återreseförbud innebär att personen som det gäller i princip inte får komma tillbaka till Sverige under tiden som förbudet gäller. Det finns flera anledningar till att en person kan meddelas återreseförbud, men det finns också några vägar att få komma tillbaka till Sverige trots att man har fått ett återreseförbud. I de flesta fall bestäms återreseförbudet till högst 5 år.

Ett återreseförbud som meddelats i Sverige gäller i hela Schengen-området. Den som har fått ett återreseförbud får alltså under tiden som förbudet gäller inte resa in i någon stat som ingår i Schengen-samarbetet.

Beslut om utvisning eller avvisning

De flesta som får ett beslut av Migrationsverket eller polisen att den ska utvisas eller avvisas från Sverige kommer att få en tidsfrist för frivillig avresa som oftast är två eller fyra veckor. Det betyder att personen som har fått beslutet på egen hand ska lämna Sverige inom denna tid.


Utvisningsbeslut innebär att en person som befinner sig i Sverige ska lämna landet, frivilligt eller genom verkställande av polisen.

Ett beslut om utvisning meddelas samtidigt som ett avslag på ansökan om uppehållstillstånd i Sverige (8 kap. 16 § utlänningslagen). Utvisningsbeslut kan också meddelas om den som inte är EU-medborgare eller familjemedlem till denne döms för brott som kan leda till fängelse (8a kap. 1 § utlänningslagen). Om brottet endast ger böter som påföljd kan utvisningsbeslut inte meddelas.

Avvisningsbelsut innebär att en personer som befinner sig utanför Sverige (gränskontroll) eller har varit här i högst 3 månader nekas inresa eller tvingas lämna landet.

Ett beslut om avvisning kan meddelas exempelvis om den som vill resa in i Sverige saknar pass eller tillstånd för inresa (8 kap. 2 § utlänningslagen)

Om personen inte får tidsfrist för frivillig avresa utan beordras att lämna Sverige direkt i samband med utvisnings- eller avvisningsbeslutet, så kommer ett återreseförbud att meddelas automatiskt, om det inte finns mycket speciella skäl för att så inte ska ske.

Migrationsverket kan besluta att inte ge en tidsfrist för frivillig avresa bland annat om de misstänker att personen kommer att avvika (försöka hålla sig kvar) i Sverige, vilket de generellt gör om personen tidigare har levt i Sverige utan tillstånd (1 kap. 15 § utlänningslagen).

Om du har fått avvisningsbeslut förenat med återreseförbud så ska återreseförbudet hävas om avvisningsbeslutet upphävs (MIG 2014:25)

Undantag från huvudregel när barn är med i bilden

MIG 2008:19 gällde målet en man med ett nyfött barn i Sverige som fått återreseförbud på grund av brott (rattfylla m.m.). Mannen överklagade domen och Migrationsöverdomstolen upphävde förbudet efter en intresseavvägning mellan å ena sidan motiven för återreseförbudet och å andra sidan barnets bästa och rätten att umgås med fadern.

Hur kan jag komma tillbaka trots att jag har fått återreseförbud?

Ett återreseförbud kan under vissa förutsättningar upphävas (tas bort) vilket innebär att personen i fråga återfår rätt att resa in i Sverige.

Ett skäl för att upphäva ett återreseförbud kan vara att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats, exempelvis för arbete. Detta följer av Migrationsöverdomstolens avgörande i MIG 2017:16.

I ett sådant fall ska uppehållstillståndets längd och grunden för tillståndet beaktas vid bedömningen av om återreseförbudet ska upphävas. Vid prövningen av om ett återreseförbud ska upphävas görs en helhetsbedömning av omständigheterna i varje enskilt fall, där intresset av att återreseförbudet ska finnas kvar ska vägas mot personens intresse av att få resa in i Sverige. Avgörande i denna fråga är varför återreseförbudet har meddelats, det vill säga om förbudet meddelades automatiskt vid exempelvis avvisning eller på grund av personens eget beteende såsom att denne tidigare har brutit mot tidsfrist för frivillig avresa.


Man kan för enkelhetens skull säga att om du har fått ett återreseförbud som inte har berott på att du stannade kvar i Sverige i samband med tidigare utvisningsbeslut och du har fått en anställning i Sverige med två års uppehållstillstånd så bör du ha goda chanser att få ditt återreseförbud upphävt.

En person med återreseförbud kan få ett särskilt tillstånd av Migrationsverket att göra ett kort besök i Sverige, om det finns mycket speciella skäl för detta. Som mycket speciella skäl kan räknas att man vill besöka en allvarligt sjuk anhörig eller bevista en anhörigs begravning. Oftast gäller ett sådant besökstillstånd för några dagar. Tillståndet för ett kort besök betyder inte att återreseförbudet slutar att gälla utan endast att det suspenderas (avbryts) under besökstillfället. Ansökan görs hos Migrationsverket.

Kan man söka asyl i sverige efter avslag i ett annat EU-land?

Svar: Ja, du kan ansöka om asyl i Sverige trots att du har fått avslag i ett annat EU-land, men det är inte säkert att Sverige prövar din ansökan. Sverige kan välja att pröva din ansökan eller istället begära att det land där du först sökte asyl ska fortsätta vara ansvarigt för din ansökan.

Reglerna om vilket EU-land som är ansvarigt för att pröva en asylansökan finns i Dublinförordningen

När flyktingar söker asyl i Sverige så kommer deras uppgifter att kontrolleras. Om de matchar uppgifterna i en visumansökan eller asylansökan eller från en poliskontroll vid gränsen i ett annat EU-land, så kommer det land som verkar vara ansvarigt enligt Dublinförordningen att få en fråga om de accepterar att ta hand om deras asylansökningar. Oftast är det fingeravtryck som blir avgörande. Sverige har max 2 månader på sig att ställa denna fråga till det andra landet.

Om det andra landet accepterar att återta den sökande för att pröva dennes ansökan så kommer Sverige att försöka verkställa en utvisning dit. Sverige har i vanliga fall 6 månader på sig att genomföra utvisningen från det att det andra landet accepterade att återta den sökande. Om denna 6-månadersgräns passeras så blir istället Sverige ansvariga att pröva ansökan. Om den som fått utvisningsbeslut på grund av Dublinförordningen undanhåller sig utvisning (håller sig kvar i Sverige) är denna gräns istället 18 månader. 

Om en person har fått avslag på en asylansökan i ett annat EU-land och har sökt asyl i Sverige istället så gäller alltså:

1) Sverige frågar det andra landet om de tar ansvar för den sökande (inom 2 månader)

2) Det andra landet ska acceptera eller vägra återtagande (inom 1 månad)

3) Sverige ska verkställa utvisning till det andra landet (inom 6-18 månader).

Om Sverige väljer att pröva ansökan och inte utvisa den sökande (ex. barn under 18 år med särskilda humanitära skäl) eller Sverige meddelar utvisningsbeslut men misslyckas att verkställa utvisningen inom utsatt tid blir Sverige ansvarigt att pröva ansökan.

Länkar:

Lista över länder som ingår i Dublinsamarbetet:

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/EU-och-internationellt/Schengensamarbetet/Dublinforordningen/Fragor-och-svar/2015-11-20-I-vilka-lander-galler-Dublinforordningen.html

Bra info om Dublin från FARR (Flyktinggruppernas Riksråd):

https://www.farr.se/sv/att-soeka-asyl/dublin-kort-info

Kan jag och min familj flytta till sverige om jag är EU-medborgare?

Svar: ja, du som är EU-medborgare har s.k. uppehållsrätt vilket betyder att du får stanna här under vissa villkor. Om du uppfyller villkoren för uppehållsrätt får även dina familjemedlemmar stanna här med dig.

De svenska reglerna om uppehållsrätt för EU-medborgare finns i 3a kap. Utlänningslagen.

Dessa regler är en följd av EU-reglerna (rörlighetsdirektivet) som är gemensamma för alla EU-stater.

Läs mer nedan om villkoren för dig som EU-medbogare och familjemedlem att leva i Sverige.

2.1 EU-medborgare som arbetar, studerar eller har tillräckliga medel för egen försörjning i Sverige har uppehållsrätt

Som EU-medborgare har du rätt att arbeta, studera eller bo i Sverige utan uppehållstillstånd. Du har även rätt att starta och driva eget företag. Rätten för EU-medborgare att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd kallas uppehållsrätt. Du har uppehållsrätt om du till exempel är arbetstagare, egen företagare, studerar eller har tillräckliga medel för din försörjning. Om du har uppehållsrätt i Sverige behöver du inte kontakta Migrationsverket. 

Som arbetstagare anses den som utför ett faktiskt och verkligt arbete, även om arbetet är ett lågavlönat deltidsarbete (MIG 2010:5). Det är enligt EU-domstolen (mål C-357/89) inte nödvändigt att arbetstagaren kan försörja sig på sin inkomst.

Om EU-medborgare har uppehållsrätt (genom arbete, studier m.m.) har även dennes familj som är EU-medborgare uppehållsrätt.

2.2 Uppehållskort för EU-medborgares familj som inte är EU-medborgare

Om din familj är medborgare i ett land utanför EU och ni ska vara i Sverige i mer än tre månader ska de ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket. Ansökan ska göras senast tre månader efter att familjemedlemmen kom till Sverige (3a kap. 10 § Utlänningslagen). Följ länkarna för att komma till ansökningsblanketten på svenska och engelska.

Uppehållskortet ger din familj rätt att bo och arbeta i Sverige så länge du har uppehållsrätt på någon av grunderna (arbete, studier m.m.).

En EU-medborgares familjemedlem som inte själv är EU-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon arbetar/studerar/driver företag samt äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige. (3a kap. 5 d § Utlänningslag

2.3 Om du är EU-medborgare och ska flytta till någon som bor i Sverige

Du som är EU-medborgare men inte har uppehållsrätt kan ansöka om uppehållstillstånd om din familjemedlem är bosatt i Sverige och ni vill bo tillsammans här. Du kan ansöka från Sverige.

För att du ska kunna ansöka om uppehållstillstånd ska din familjemedlem i Sverige vara

– sambo, make eller maka eller registrerad partner

– blivande sambo, make eller maka

– barn under 18 år.

Den person som du ska bo med i Sverige måste kunna försörja er båda. Han eller hon ska också ha en bostad av tillräcklig storlek och standard som ni kan bo tillsammans i när du flyttar till Sverige.

2.4 Särskilt EU-uppehållstillstånd för person med ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU-land

Du som har bott i minst fem år i ett EU-land med uppehållstillstånd kan ansöka om att få ställning som varaktigt bosatt i det landet. Den som får ställning som varaktigt bosatt får ett särskilt EU-uppehållstillstånd som innebär att personen har vissa rättigheter som liknar de som en EU-medborgare har. Det ger personen större möjligheter att flytta till ett annat EU-land för att till exempel arbeta, studera, starta eget företag eller leva på sin pension.

Om du har fått ställning som varaktigt bosatt i ett EU-land ska detta framgå av uppehållstillståndskort. De flesta länder har egna ord för detta på uppehållstillståndskortet.

Se denna lista för att kontrollera om du har ställning som varaktigt bosatt i annat EU-land.

2.4.1 Tillstånd för familj till någon med ställning som varaktigt bosatt i EU

Om du får uppehållstillstånd i Sverige kan din familj få tillstånd för samma tid som dig. Din familj får börja arbeta eller studera direkt efter att de har kommit till Sverige. De behöver inte vänta på beslut om uppehållstillstånd. Den som studerar får arbeta vid sidan av studierna utan att ansöka om ett särskilt arbetstillstånd.

2.5 Ställning som varaktigt bosatt i Sverige

Om du är medborgare i ett land utanför EU och har bott i Sverige utan avbrott i fem år kan du få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Ställning som varaktigt bosatt innebär att man har vissa rättigheter som en EU-medborgare har och att man har större möjligheter att arbeta, studera eller starta eget företag i ett annat EU-land. Den som får ställning som varaktigt bosatt i Sverige får ett uppehållstillståndskort.

För att få ställning som varaktigt bosatt ska du

-ha bott i Sverige i fem år utan avbrott.

-ha haft uppehållstillstånd de senaste fem åren.

-kunnat försörja dig och din familj.

Du som vill ansöka om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska fylla i denna blankett och skicka till Migrationsverket.

2.6 EU-medborgare och deras familjer som har bott fem år i Sverige

När du som är EU-medborgare eller anhörig till en EU-medborgare har haft uppehållsrätt och bott i Sverige i fem år har du permanent uppehållsrätt. (3a kap. 12 a § Utlänningslagen

Om du vill ha ett bevis på din permanenta uppehållsrätt kan du ansöka om ett intyg om permanent uppehållsrätt. Om du arbetar och blir ofrivilligt arbetslös kan du under vissa förutsättningar ha bibehållen uppehållsrätt även under den tid som du söker nytt arbete. Det kan även gälla om du är föräldraledig från ditt arbete. Du ansöker om detta intyg genom att fylla i denna blankett och skicka till Migrationsverket. Ansökan är gratis.

Om du är medborgare i ett land utanför EU och anhörig till en EU-medborgare ska du i stället ansöka om ett permanent uppehållskort. För att du ska kunna få permanent uppehållskort ska du sedan minst fem år tillbaka ha bott i Sverige och ha haft en relation med den familjemedlem som är EU-medborgare samt din familjemedlem uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt. Du ansöker om uppehållstillståndskort genom att fylla i denna blankett och skicka till Migrationsverket. Ansökan är gratis.

Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om du har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. (3a kap. 9 § Utlänningslagen). Den permanenta uppehållsrätten ger därmed en rätt att vistas i Sverige som är jämförbar med det permanenta uppehållstillståndet. Exempelvis har du som har permanent uppehållsrätt i Sverige en sådan stark rätt att vistas här att dina familjemedlemmar kan ansöka om uppehållstillstånd i Sverige genom anknytning till dig (MIG 2017:17). (Läs mer om familjeanknytning här)

Du som har bott i Sverige i fem år och uppfyller kraven för uppehållsrätt, uppehållskort eller har permanent uppehållstillstånd kan ha rätt att bli svensk medborgare (läs mer om medborgarskap här).