Skip to content Skip to left sidebar Skip to right sidebar Skip to footer

Migration

Kan jag resa tillbaka till Sverige om jag har fått återreseförbud?

Svar: Ja, under vissa förutsättningar är det möjligt att resa tillbaka även om du har fått återreseförbud.

Reglerna om återreseförbud finns i 8 kap. 21-26 §§ utlänningslagen

Återreseförbud – vad är det?

Ett återreseförbud innebär att personen som det gäller i princip inte får komma tillbaka till Sverige under tiden som förbudet gäller. Det finns flera anledningar till att en person kan meddelas återreseförbud, men det finns också några vägar att få komma tillbaka till Sverige trots att man har fått ett återreseförbud. I de flesta fall bestäms återreseförbudet till högst 5 år.

Ett återreseförbud som meddelats i Sverige gäller i hela Schengen-området. Den som har fått ett återreseförbud får alltså under tiden som förbudet gäller inte resa in i någon stat som ingår i Schengen-samarbetet.

Beslut om utvisning eller avvisning

De flesta som får ett beslut av Migrationsverket eller polisen att den ska utvisas eller avvisas från Sverige kommer att få en tidsfrist för frivillig avresa som oftast är två eller fyra veckor. Det betyder att personen som har fått beslutet på egen hand ska lämna Sverige inom denna tid.


Utvisningsbeslut innebär att en person som befinner sig i Sverige ska lämna landet, frivilligt eller genom verkställande av polisen.

Ett beslut om utvisning meddelas samtidigt som ett avslag på ansökan om uppehållstillstånd i Sverige (8 kap. 16 § utlänningslagen). Utvisningsbeslut kan också meddelas om den som inte är EU-medborgare eller familjemedlem till denne döms för brott som kan leda till fängelse (8a kap. 1 § utlänningslagen). Om brottet endast ger böter som påföljd kan utvisningsbeslut inte meddelas.

Avvisningsbelsut innebär att en personer som befinner sig utanför Sverige (gränskontroll) eller har varit här i högst 3 månader nekas inresa eller tvingas lämna landet.

Ett beslut om avvisning kan meddelas exempelvis om den som vill resa in i Sverige saknar pass eller tillstånd för inresa (8 kap. 2 § utlänningslagen)

Om personen inte får tidsfrist för frivillig avresa utan beordras att lämna Sverige direkt i samband med utvisnings- eller avvisningsbeslutet, så kommer ett återreseförbud att meddelas automatiskt, om det inte finns mycket speciella skäl för att så inte ska ske.

Migrationsverket kan besluta att inte ge en tidsfrist för frivillig avresa bland annat om de misstänker att personen kommer att avvika (försöka hålla sig kvar) i Sverige, vilket de generellt gör om personen tidigare har levt i Sverige utan tillstånd (1 kap. 15 § utlänningslagen).

Om du har fått avvisningsbeslut förenat med återreseförbud så ska återreseförbudet hävas om avvisningsbeslutet upphävs (MIG 2014:25)

Undantag från huvudregel när barn är med i bilden

MIG 2008:19 gällde målet en man med ett nyfött barn i Sverige som fått återreseförbud på grund av brott (rattfylla m.m.). Mannen överklagade domen och Migrationsöverdomstolen upphävde förbudet efter en intresseavvägning mellan å ena sidan motiven för återreseförbudet och å andra sidan barnets bästa och rätten att umgås med fadern.

Hur kan jag komma tillbaka trots att jag har fått återreseförbud?

Ett återreseförbud kan under vissa förutsättningar upphävas (tas bort) vilket innebär att personen i fråga återfår rätt att resa in i Sverige.

Ett skäl för att upphäva ett återreseförbud kan vara att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats, exempelvis för arbete. Detta följer av Migrationsöverdomstolens avgörande i MIG 2017:16.

I ett sådant fall ska uppehållstillståndets längd och grunden för tillståndet beaktas vid bedömningen av om återreseförbudet ska upphävas. Vid prövningen av om ett återreseförbud ska upphävas görs en helhetsbedömning av omständigheterna i varje enskilt fall, där intresset av att återreseförbudet ska finnas kvar ska vägas mot personens intresse av att få resa in i Sverige. Avgörande i denna fråga är varför återreseförbudet har meddelats, det vill säga om förbudet meddelades automatiskt vid exempelvis avvisning eller på grund av personens eget beteende såsom att denne tidigare har brutit mot tidsfrist för frivillig avresa.


Man kan för enkelhetens skull säga att om du har fått ett återreseförbud som inte har berott på att du stannade kvar i Sverige i samband med tidigare utvisningsbeslut och du har fått en anställning i Sverige med två års uppehållstillstånd så bör du ha goda chanser att få ditt återreseförbud upphävt.

En person med återreseförbud kan få ett särskilt tillstånd av Migrationsverket att göra ett kort besök i Sverige, om det finns mycket speciella skäl för detta. Som mycket speciella skäl kan räknas att man vill besöka en allvarligt sjuk anhörig eller bevista en anhörigs begravning. Oftast gäller ett sådant besökstillstånd för några dagar. Tillståndet för ett kort besök betyder inte att återreseförbudet slutar att gälla utan endast att det suspenderas (avbryts) under besökstillfället. Ansökan görs hos Migrationsverket.

Kan man söka asyl i sverige efter avslag i ett annat EU-land?

Svar: Ja, du kan ansöka om asyl i Sverige trots att du har fått avslag i ett annat EU-land, men det är inte säkert att Sverige prövar din ansökan. Sverige kan välja att pröva din ansökan eller istället begära att det land där du först sökte asyl ska fortsätta vara ansvarigt för din ansökan.

Reglerna om vilket EU-land som är ansvarigt för att pröva en asylansökan finns i Dublinförordningen

När flyktingar söker asyl i Sverige så kommer deras uppgifter att kontrolleras. Om de matchar uppgifterna i en visumansökan eller asylansökan eller från en poliskontroll vid gränsen i ett annat EU-land, så kommer det land som verkar vara ansvarigt enligt Dublinförordningen att få en fråga om de accepterar att ta hand om deras asylansökningar. Oftast är det fingeravtryck som blir avgörande. Sverige har max 2 månader på sig att ställa denna fråga till det andra landet.

Om det andra landet accepterar att återta den sökande för att pröva dennes ansökan så kommer Sverige att försöka verkställa en utvisning dit. Sverige har i vanliga fall 6 månader på sig att genomföra utvisningen från det att det andra landet accepterade att återta den sökande. Om denna 6-månadersgräns passeras så blir istället Sverige ansvariga att pröva ansökan. Om den som fått utvisningsbeslut på grund av Dublinförordningen undanhåller sig utvisning (håller sig kvar i Sverige) är denna gräns istället 18 månader. 

Om en person har fått avslag på en asylansökan i ett annat EU-land och har sökt asyl i Sverige istället så gäller alltså:

1) Sverige frågar det andra landet om de tar ansvar för den sökande (inom 2 månader)

2) Det andra landet ska acceptera eller vägra återtagande (inom 1 månad)

3) Sverige ska verkställa utvisning till det andra landet (inom 6-18 månader).

Om Sverige väljer att pröva ansökan och inte utvisa den sökande (ex. barn under 18 år med särskilda humanitära skäl) eller Sverige meddelar utvisningsbeslut men misslyckas att verkställa utvisningen inom utsatt tid blir Sverige ansvarigt att pröva ansökan.

Länkar:

Lista över länder som ingår i Dublinsamarbetet:

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/EU-och-internationellt/Schengensamarbetet/Dublinforordningen/Fragor-och-svar/2015-11-20-I-vilka-lander-galler-Dublinforordningen.html

Bra info om Dublin från FARR (Flyktinggruppernas Riksråd):

https://www.farr.se/sv/att-soeka-asyl/dublin-kort-info

Kan jag och min familj flytta till sverige om jag är EU-medborgare?

Svar: ja, du som är EU-medborgare har s.k. uppehållsrätt vilket betyder att du får stanna här under vissa villkor. Om du uppfyller villkoren för uppehållsrätt får även dina familjemedlemmar stanna här med dig.

De svenska reglerna om uppehållsrätt för EU-medborgare finns i 3a kap. Utlänningslagen.

Dessa regler är en följd av EU-reglerna (rörlighetsdirektivet) som är gemensamma för alla EU-stater.

Läs mer nedan om villkoren för dig som EU-medbogare och familjemedlem att leva i Sverige.

2.1 EU-medborgare som arbetar, studerar eller har tillräckliga medel för egen försörjning i Sverige har uppehållsrätt

Som EU-medborgare har du rätt att arbeta, studera eller bo i Sverige utan uppehållstillstånd. Du har även rätt att starta och driva eget företag. Rätten för EU-medborgare att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd kallas uppehållsrätt. Du har uppehållsrätt om du till exempel är arbetstagare, egen företagare, studerar eller har tillräckliga medel för din försörjning. Om du har uppehållsrätt i Sverige behöver du inte kontakta Migrationsverket. 

Som arbetstagare anses den som utför ett faktiskt och verkligt arbete, även om arbetet är ett lågavlönat deltidsarbete (MIG 2010:5). Det är enligt EU-domstolen (mål C-357/89) inte nödvändigt att arbetstagaren kan försörja sig på sin inkomst.

Om EU-medborgare har uppehållsrätt (genom arbete, studier m.m.) har även dennes familj som är EU-medborgare uppehållsrätt.

2.2 Uppehållskort för EU-medborgares familj som inte är EU-medborgare

Om din familj är medborgare i ett land utanför EU och ni ska vara i Sverige i mer än tre månader ska de ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket. Ansökan ska göras senast tre månader efter att familjemedlemmen kom till Sverige (3a kap. 10 § Utlänningslagen). Följ länkarna för att komma till ansökningsblanketten på svenska och engelska.

Uppehållskortet ger din familj rätt att bo och arbeta i Sverige så länge du har uppehållsrätt på någon av grunderna (arbete, studier m.m.).

En EU-medborgares familjemedlem som inte själv är EU-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon arbetar/studerar/driver företag samt äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige. (3a kap. 5 d § Utlänningslag

2.3 Om du är EU-medborgare och ska flytta till någon som bor i Sverige

Du som är EU-medborgare men inte har uppehållsrätt kan ansöka om uppehållstillstånd om din familjemedlem är bosatt i Sverige och ni vill bo tillsammans här. Du kan ansöka från Sverige.

För att du ska kunna ansöka om uppehållstillstånd ska din familjemedlem i Sverige vara

– sambo, make eller maka eller registrerad partner

– blivande sambo, make eller maka

– barn under 18 år.

Den person som du ska bo med i Sverige måste kunna försörja er båda. Han eller hon ska också ha en bostad av tillräcklig storlek och standard som ni kan bo tillsammans i när du flyttar till Sverige.

2.4 Särskilt EU-uppehållstillstånd för person med ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU-land

Du som har bott i minst fem år i ett EU-land med uppehållstillstånd kan ansöka om att få ställning som varaktigt bosatt i det landet. Den som får ställning som varaktigt bosatt får ett särskilt EU-uppehållstillstånd som innebär att personen har vissa rättigheter som liknar de som en EU-medborgare har. Det ger personen större möjligheter att flytta till ett annat EU-land för att till exempel arbeta, studera, starta eget företag eller leva på sin pension.

Om du har fått ställning som varaktigt bosatt i ett EU-land ska detta framgå av uppehållstillståndskort. De flesta länder har egna ord för detta på uppehållstillståndskortet.

Se denna lista för att kontrollera om du har ställning som varaktigt bosatt i annat EU-land.

2.4.1 Tillstånd för familj till någon med ställning som varaktigt bosatt i EU

Om du får uppehållstillstånd i Sverige kan din familj få tillstånd för samma tid som dig. Din familj får börja arbeta eller studera direkt efter att de har kommit till Sverige. De behöver inte vänta på beslut om uppehållstillstånd. Den som studerar får arbeta vid sidan av studierna utan att ansöka om ett särskilt arbetstillstånd.

2.5 Ställning som varaktigt bosatt i Sverige

Om du är medborgare i ett land utanför EU och har bott i Sverige utan avbrott i fem år kan du få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Ställning som varaktigt bosatt innebär att man har vissa rättigheter som en EU-medborgare har och att man har större möjligheter att arbeta, studera eller starta eget företag i ett annat EU-land. Den som får ställning som varaktigt bosatt i Sverige får ett uppehållstillståndskort.

För att få ställning som varaktigt bosatt ska du

-ha bott i Sverige i fem år utan avbrott.

-ha haft uppehållstillstånd de senaste fem åren.

-kunnat försörja dig och din familj.

Du som vill ansöka om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska fylla i denna blankett och skicka till Migrationsverket.

2.6 EU-medborgare och deras familjer som har bott fem år i Sverige

När du som är EU-medborgare eller anhörig till en EU-medborgare har haft uppehållsrätt och bott i Sverige i fem år har du permanent uppehållsrätt. (3a kap. 12 a § Utlänningslagen

Om du vill ha ett bevis på din permanenta uppehållsrätt kan du ansöka om ett intyg om permanent uppehållsrätt. Om du arbetar och blir ofrivilligt arbetslös kan du under vissa förutsättningar ha bibehållen uppehållsrätt även under den tid som du söker nytt arbete. Det kan även gälla om du är föräldraledig från ditt arbete. Du ansöker om detta intyg genom att fylla i denna blankett och skicka till Migrationsverket. Ansökan är gratis.

Om du är medborgare i ett land utanför EU och anhörig till en EU-medborgare ska du i stället ansöka om ett permanent uppehållskort. För att du ska kunna få permanent uppehållskort ska du sedan minst fem år tillbaka ha bott i Sverige och ha haft en relation med den familjemedlem som är EU-medborgare samt din familjemedlem uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt. Du ansöker om uppehållstillståndskort genom att fylla i denna blankett och skicka till Migrationsverket. Ansökan är gratis.

Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om du har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. (3a kap. 9 § Utlänningslagen). Den permanenta uppehållsrätten ger därmed en rätt att vistas i Sverige som är jämförbar med det permanenta uppehållstillståndet. Exempelvis har du som har permanent uppehållsrätt i Sverige en sådan stark rätt att vistas här att dina familjemedlemmar kan ansöka om uppehållstillstånd i Sverige genom anknytning till dig (MIG 2017:17). (Läs mer om familjeanknytning här)

Du som har bott i Sverige i fem år och uppfyller kraven för uppehållsrätt, uppehållskort eller har permanent uppehållstillstånd kan ha rätt att bli svensk medborgare (läs mer om medborgarskap här).