Skip to content Skip to left sidebar Skip to right sidebar Skip to footer

Nyheter

Socialbidrag

I 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) står det att den som inte själv kan tillgodose sina behov ”eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt” har rätt till ”bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt”. Ordet ”bistånd” (ekonomiskt bistånd) är det som de flesta kallar socialbidrag. Enligt lagen har man rätt till en ”skälig levnadsnivå”, dvs. en viss levnadstandard.

I varje kommun finns en grupp av politiker som bestämmer över Socialtjänsten. Denna grupp heter oftast ”socialnämnd”. Det är därför det står i lagen att man kan få bistånd (”socialbidrag”) av ”socialnämnden” trots att det är en handläggare på Socialtjänsten (”socialen” a.k.a ”soc”) som man har kontakt med och som bestämmer om man ska få pengar eller inte.

Vad händer om man överklagar ett avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd (socialbidrag)?

Det är vanligt att personer som får avslag överklagar. Det gör man bäst genom att maila in till Socialtjänsten på någon mail som kommunen använder för kontakt med allmänheten. Då ska de se på om man har någon bra anledning att överklaga och eventuellt ompröva beslutet. Socialtjänsten kan alltså i detta läge ändra sig. Sedan skickar kommunen överklagandet till Förvaltningsrätten som går igenom papperna.

Om domstolen (Förvaltningsrätten) tycker att socialtjänsten gjort fel så ”upphäver” (beslutar att de inte ska gälla) de ofta Socialtjänstens beslut och skickar tillbaka ärendendet till socialtjänsten för ”för fortsatt utredning och handläggning”. Det som är dåligt med det är att handläggaren då ofta kan hitta något annat som de tycker är en brist så att man får avslag en gång till och måste överklaga en gång till. Då har det ofta redan gått flera månader då man varit utan pengar.

Vem ska visa att man rätt till ekonomiskt bistånd?

Det är den som ansöker om ekonomiskt bistånd att man har rätt till det. Samtidigt gäller enligt 23 § förvaltningslagen (2017:900) att en myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som behövs i det specifika fallet. Det innebär t.ex. att handläggaren kan vara skyldig att undersöka vissa saker och inte bara ge avslag direkt om det saknas någon information.

Vad kan man få pengar?

De använder två olika begrepp när de ser om man kan få ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Ekonomiskt bistånd består av försörjningsstöd och bistånd till livsföringen i övrigt. Försörjningsstödet har i sin tur två delar.

Ekonomiskt bistånd =
a. försörjningsstöd (del 1; riksnormen och del 2; fem extra poster)
b. bistånd till livsföringen i övrigt

Försörjningsstöd

Försörjningsstödets två delar ska tillgodose hushållets mer regelbundna utgifter per månad och består av riksnormen och av fem kostnadsposter som ligger utanför riksnormen. I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla och gäller för hela landet.

Försörjningsstödets första del

Den första delen är riksnormen som ska täcka kostnader för:

-livsmedel
-kläder och skor
-fritid och lek
-hygien
-barn- och ungdomsförsäkring
-förbrukningsvaror
-dagstidning och telefon.

Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka.
Riksnormen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.

Riksnormen tar hänsyn till:
-hur många personer som finns i hushållet
-ålder på barn och skolungdomar
-om barn och skolungdomar äter lunch hemma
-om vuxna är ensamstående eller sammanboende.

Försörjningsstödets andra del

Försörjningsstödets andra del består av:

-faktiska skäliga kostnader för boende
-hushållsel
-hemförsäkring
-arbetsresor
-fackförening och a-kassa

Vad betyder ”livsföring i övrigt”?

Med begreppet ”livsföring i övrigt” avses alla de behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall (prop. 2000/01:80 s. 92). Av Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) framgår att socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till den hemutrustning som behövs för att ett hem ska fungera. Den utrustning som avses bör kunna tillgodose behov som bl.a. rekreation. Även radio, TV och dator med internetuppkoppling bör ingå i hemutrustning.

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att biståndssökande inte ska behöva utföra ärenden av integritetskänslig natur på offentliga datorer (se HFD 2017 ref. 23). Kammarrätten i Göteborg har i dom den 11 december 2018 i mål nr 3255-18 avslagit en ansökan om bistånd till dator med motiveringen att sökanden ägde en smartphone som uppfyllde samma behov som en dator med internetuppkoppling.

Avgift för bankkort och kontoavgifter ingår i ”livsföringen i övrigt” (jfr Kammarrätten i Stockholms dom den 25 april 2016 i mål nr 8121-15).

Man kan inte få pengar i efterskott

Ekonomiskt bistånd ska beräknas och beslutas om per kalendermånad och det ska sökas månadsvis innan behovet har upphört (dvs. innan man fått pengar från annat håll). Om man själv ordnar pengar och betalar en faktura så kan man inte få pengarna efteråt även om man är skyldig någon pengar. Man kan alltså allmänt talat inte få pengar i efterskott. Socialen kan göra undantag om det finns ”speciella omständigheter” (se RÅ 1989 not. 348 och RÅ 1989 ref. 90). Man måste själv visa att det finns ”speciella omständigheter”.

Gör en provberäkning

Du kan göra en förenklad beräkning i Socialstyrelsen provberäkningsverktyg om din ekonomi ligger över eller under nivån på försörjningsstöd.

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/ekonomiskt-bistand/provberakning-ekonomiskt-bistand/

Om man har andra inkomster så ska de dras av

Om man har någon form så ska det oftast dras av på den pengar som man får från socialtjänsten. Avsteg från detta kan göras endast i fråga om vissa specifika inkomster. Detta gäller bl.a. ersättning som sökanden har erhållit för att täcka merkostnader som uppkommit till följd av en funktionsnedsättning, dock endast till den del sökanden påvisat att han eller hon har merkostnader till följd av funktionsnedsättningen som motsvarar den utbetalda ersättningen (se Högsta förvaltningsdomstolens refererade avgörande HFD 2017 ref. 23).

Om man haft pengar månaderna innan man söker

Socialtjänsten ska vanligen beräkna ekonomiskt bistånd utifrån de inkomster hushållet hade kalendermånaden före den månad som beräkningen avser (Socialstyrelsens allmänna råd [SOSFS 2013:1] om ekonomiskt bistånd s. 20).

Enligt praxis kan det bli aktuellt att beakta medel som redan förbrukats när den enskilde kunnat förutse att hans eller hennes ekonomi inom en nära framtid kunde komma att bli mycket ansträngd (se rättsfallet HFD 2017 ref. 51). Har ett normöverskott då uppstått under en tidigare månad kan detta överskott påverka beräkningen för den kommande månaden.

Den som ansöker om ekonomiskt bistånd har enligt reglerna ett ”ansvar för att planera sin ekonomi och att spara uppkomna överskott för att klara sin försörjning” och spara till större utgifter. I ett fall sökte en person pengar till tandläkare för juli och då räknade de in pengar som han fått ändra bak till februari samma år. Domstolen tyckte även att han skulle visa om han ”möjlighet att dela upp den aktuella betalningen … genom en avbetalningsplan”.

Rätten till bostad

Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen innefattar enligt rättspraxis inte en generell skyldighet för kommunala socialnämnder att tillhandahålla bostäder åt bostadslösa personer. Det är i första hand den enskildes ansvar att ordna en egen bostad genom att t.ex. själv söka bostad. Enbart omständigheten att en enskild saknar bostad eller har svårigheter att skaffa ett eget boende medför inte en skyldighet för socialnämnden att tillhandahålla en bostad. För att en sådan skyldighet ska finnas krävs att den enskilde är bostadslös och har speciella svårigheter att skaffa bostad på egen hand (se Högsta förvaltningsdomstolens refererade avgöranden RÅ 1990 ref. 119 och RÅ 2004 ref. 130).

Det är den som ansöker om bistånd som måste påvisa att förutsättningarna för att bistånd ska beviljas är uppfyllda. Måste visa att man har speciella svårigheter att skaffa bostad (t.ex. träningslägenhet) på egen hand. Man ska visa att man behöver bistånd i form av träningslägenhet för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Att stå till ”arbetsmarknadens förfogande” och vara ”aktivt arbetssökande”

Den som ansöker om bistånd måste själv göra vad han eller hon kan för att försörja sig innan bistånd kan lämnas. Det innebär att man måste vara inskriven vid Arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. Man ska även delta i de verksamheter som ordnas av Arbetsförmedlingen (se prop. 2015/16:136 s. 14 f. och 21 f.). De ser även på om man stått till ”arbetsmarknadens förfogande” månaden innan man sökt bistånd se bl.a. Kammarrätten i Stockholms dom den 3 april 2018 i mål nr 5003-17).

Att stå til arbetsmarknadens förfogande ingår även att delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola.

Det är ganska vanligt att personer får avslag för att de inte anses vara tillräckligt ”aktivt arbetssökande”. Man måste själv visa att man har sökt ett visst antal arbeten per månad. Om man har ”godtagbara skäl” så kan man få ekonomiskt bistånd även om man inte kan visa att man har sökt tillräckligt många arbeten eller inte deltagit på Arbetsförmedlingens aktiviteter. Då kan man istället visa att man hade anledning att inte göra det med t.ex. ett intyg som visar att man har varit sjuk.

Om man inte lämnar in alla papper, kommer på möten eller tillåter hembesök

För att Socialtjänsten ska kunna avgöra om man har rätt till ekonomiskt bistånd så behöver de få papper för att göra beräkningar. Om man inte lämnar in papper eller om man inte tillåter att de får hämtar in papper så eller de tycker att man inte lämnar tillräcklig muntlig information så har de oftast rätt vägra att betala ut socialbidrag (se Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2013:1).

Ett typiskt papper som de vill ha in är kontoutdrag för en viss period. Om man vill ha pengar för att betala hyra så vill de också in en faktura för hyran.Det förekommer att handläggare slarvar bort papper. Därför är det bra att alltid försöka maila in papper till socialen så att man har bevis att man har skickat dem.

Om handläggaren tycker att det svårt att boka in möten med den som söker socialbidrag så kan de skriva att de inte kan ”slutföra utredningen”. Man måste därför vara ”anträffbar” och gå att nå. Detta kan naturligtvis vara svårt om man mår dåligt och inte orkar prata med någon.

Socialen kan få göra besök om man ansöker om ekonomiskt bistånd för att kunna förstå vilket ”hjälpbehov” som en person har. Hembesök är ett ”utredningsmedel som måste hanteras med stor försiktighet”. Socialen får aldrig mot någons ”vilja bereder sig tillträde till den enskildes bostad”. Ett hembesök får inte vara påtvingat. Man kan riskera ett avslag om man inte släpper in dem (jfr t.ex. JO:s ämbetsberättelse 2011/12 s. 377 ff).

När man överklagar så kan man skicka med papper som Socialtjänsten sagt att det saknas. Det viktigt att ta reda på exakt vad de påstår saknas så att domstolen får allt underlag som behövs.

Hela familjens inkomster räknas ihop

För att beräkna behovet av försörjningsstöd lägger man ihop hela hushållets riksnorm och hushållets skäliga kostnader för hyra, hushållsel med mera. Detta belopp minskas med hushållets alla inkomster efter skatt och resultatet visar vilket belopp hushållet behöver i försörjningsstöd

Socialtjänsten räknar även med barnens pengar

Socialtjänsten kan räkna av ett barns tillgångar mot barnets del av försörjningsstödet men inte andra delar

Man måste söka alla möjliga bidrag

Om den enskilde genom socialförsäkringsförmåner och andra ersättningar helt eller delvis kan tillgodose sitt behov, bör socialnämnden hänvisa honom eller henne till att ansöka om dessa. Sådana förmåner och ersättningar kan vara t.ex. bostadsbidrag, underhållsstöd, sjukpenning och föräldrapenning (Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2013:1 17 f. Om den enskilde inte söker andra förmåner som han eller hon har rätt till kan förmånen i vissa fall ändå räknas med som en fiktiv inkomst i nämndens normberäkning (jfr Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 4646-11).

Om man råkar bli av pengar eller om man får andras pengar på kontot

Man kan normalt sett inte få bistånd för att ersätta borttappade eller förlorade pengar (se bl.a. Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 7163-14). Men det kan finnas skäl att göra undantag. Det kan vara t.ex. om en person står inför ett ”omedelbart hot” om att bli avhyst från sin lägenhet.

Vid beräkningen av biståndsbehov tas regelmässigt hänsyn till de insättningar som gjorts på den enskildes bankkonton eller motsvarande. För det fall den enskilde gör gällande att en insättning inte ska beaktas vid beräkningen ankommer det på honom eller henne att göra sannolikt att dessa pengar inte utgör disponibel inkomst (se Kammarrätten i Stockholms dom den 25 januari 2016 i mål nr 3295-15).

Akut nödsituation

Av rättspraxis framgår att en person som i vanliga fall klarar sin försörjning har rätt till nödbistånd i form av matpengar när ansökan avser ett visst akut nödtillfälle, oavsett om nödläget har uppstått genom ett eget agerande eller på annat sätt (jfr RÅ 1995 ref. 56). Man kan även få pengar för andra saker än mat om det uppstår en akut nödsituation.

Om de tycker att man själv vid ”upprepade tillfällen agerat på ett sådant sätt att nödläge uppstår” så ska de ändå ta hänsyn till inkomster som man haft före ansökan. De ska även ta hänsyn till om det gick att förutse att utgiften skulle komma och om den ”nödvändig för att uppnå en skälig levnadsnivå” (jfr bl.a. Kammarrätten i Göteborgs dom den 13 maj 2020 i mål nr 6194-19).

Hur kan jag få hjälp av Europadomstolen?

Europadomstolen förkortas på engelska ECHR (European Court of Human Rights). Europadomstolens uppgift är att döma i mål som handlar om brott mot den Europeiska Konventionen om de mänskliga rättigheterna. Hela konventionen finner du HÄR.

Var hittar jag Europadomstolens hemsida?

https://www.echr.coe.int/Pages/home.aspx?p=applicants/swe&c=

Hur gör jag om jag vill överklaga en dom till Europadomstolen? 

Till en början kan du inte ”överklaga” en dom från en svensk domstol till Europadomstolen. Det heter att du lämnar in ett “klagomål”. Om du får rätt i Europadomstolen innebär det alltså inte att en dom från en nationell domstol ändras. Däremot kan du få skadestånd av staten för att dina rättigheter har kränkts.

Staterna kan bryta mot konventionen genom att ha bestämmelser, exempelvis en lagregel, som strider mot konventionen. Men även enskilda beslut av myndigheter och domstolar kan utgöra brott mot konventionen. Konventionen utgör svensk lag.

Du måste först ha uttömt alla inhemska möjligheter och instanser för att få rätt. Har du missat en talefrist (tidsgräns) för att få din sak prövad inom landet kan du inte gå vidare till Europadomstolen.

Klagomålet/ansökan skall enligt huvudregeln inges skriftligen. Europadomstolens språk är engelska och franska men du får om nödvändigt skriva på svenska. Domen meddelas på engelska och franska. Förfarandet är i vart fall i inledningen skriftligt. 

Krävs det prövningstillstånd och finns rättshjälp att få?

Klagomålet/ansökan genomgår före prövningen av själva Europadomstolen en granskning som kan innebära att klagomålet inte släpps fram för prövning av själva domstolen. Ett negativt beslut kan inte överklagas. Om målet släpps upp kan du av Europadomstolen beviljas rättshjälp genom biträde av advokat som du själv kan få välja. Det kan alltså vara en svensk advokat.

Finns det någon kostnad? 

Europadomstolen som sådan tar inte något betalt. 

Finns det någon tidsgräns efter det domslut som skall överklagas? 

Klagomålet/ansökan måste ha inkommit till Europadomstolen inom sex månader efter det att inhemsk slutinstans avgjort saken (i vissa fall sex månader efter det att du eller din advokat delgivits den sista instansens beslut). 

Vilka formkrav finns?

Klagomålet/ansökan skall enligt ett formulär – som man kan ladda ner på domstolens hemsida – innehålla vissa uppgifter förutom klagomålet, till exempel uppgifter som styrker att man utnyttjat alla inhemska möjligheter för att få rätt.

Vad kan Europadomstolen göra vid utvisningar?

Europadomstolen,  ska se till att ingen medlemsstat bryter mot artikel 3 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Där står det Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Hur ansöker jag?

Om det är bråttom går det att faxa en anmälan till Kommittén mot tortyr (CAT) eller Europadomstolen. 

Se om CAT här:

https://www.ohchr.org/en/hrbodies/cat/pages/catindex.aspx

Då kan du skriva på ditt språk eller på engelska eller svenska och förklara varför du vänder dig till dem. (Svenska är inte ett officiellt språk hos CAT, men till Europadomstolen går det bra att skriva på svenska. Du kan kolla på deras hemsidor om de kan ta emot ansökningar på ditt språk).

Till din hjälp finns det anmälningsblanketter på olika språk.

Adresserna hittar man på hemsidorna:

www2.ohchr.org/english/bodies/cat

www.Echr.Coe.Int

Du ska beskriva varför du är rädd och vad du tror ska hända om du utvisas, och vilka bevis du har för det. Du ska också komplettera din ansökan i brev med kopior på alla beslut i ditt asylärende. Det gäller både beslut från Migrationsverket och migrationsdomstolen, och från Migrationsöverdomstolen om du har begärt prövningstillstånd.

Normalt kan du inte räkna med att ditt offentliga biträde gör en anmälan till Kommittén mot tortyr eller till Europadomstolen, eftersom det inte ingår i deras uppdrag.

Kan Europadomstolen och CAT stoppa en utvisning?

Ja. Både Kommittén mot tortyr och Europadomstolen har en möjlighet att i en snabbprocedur begära att den svenska staten ställer in en planerad utvisning.

Det kan de göra om de efter en första titt på ditt fall bedömer att det skulle kunna vara ett brott mot artikel 3 om du utvisades innan kommittén eller domstolen hann undersöka ditt ärende mer noggrant.

Enligt svensk lag ska en sådan begäran respekteras och Migrationsverket bevilja inhibition (uppskjuta verkställighet). Det står i kap 12 § 12 utlänningslagen:

“om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, riktar en begäran till Sverige om att verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning skall avbrytas, skall inhibition meddelas, om inte synnerliga skäl talar mot detta.”

När inhibition beviljas kan du leva som när du var asylsökande med fullt bidrag, men du har inte tillstånd att arbeta. Om CAT eller Europadomstolen så småningom kommer fram till att Sverige har gjort fel och att du inte borde ha fått beslut om utvisning, så ska Sverige rätta sig efter detta och ge dig uppehållstillstånd.

Hur lämnar jag in ett giltigt klagomål i den vanliga prövningen i Europadomstolen som inte gäller utvisningar?

Om du bestämmer dig för att klaga till Europadomstolen måste du se till att klagomålet uppfyller alla kraven i regel 47 i domstolens arbetsordning (”Rules of Court”), som anger vilken information och vilka dokument som måste finnas med i ett klagomål.

Regel 47 Anförande av klagomål (engelsk version)

https://www.echr.coe.int/Documents/Your_Application_ENG.pdf

Om någon del av den information eller de dokument som krävs enligt regel 47, stycke 1 och 2, saknas, kommer ditt klagomål inte att behandlas av domstolen. Det är av yttersta vikt att alla fält i klagoformuläret fylls i.

Klagoformulär

https://www.echr.coe.int/Documents/Application_Form_SWE.pdf

Ett giltigt klagomål kommer att behandlas av domstolen; det betyder dock inte att klagomålet kommer att prövas i sak av domstolen.

Läs mer om hur processen går till:

https://www.echr.coe.int/Documents/PD_institution_proceedings_ENG.pdf

Vilka mål med Sverige som part har varit upp i Europadomstolen?

http://www.domstol.se/Ladda-ner–bestall/Europadomstolens-avgoranden-pa-svenska/

Några exempel på mål

Eliza vann mot staten – får 350.000 i skadestånd. I dag meddelade Europadomstolen för mänskliga rättigheter sin dom i målet mellan Eliza och den svenska staten: Eliza vinner.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/elisa-smygdusch

Konvertit vann i Europadomstolens högsta instans

https://www.farr.se/sv/lag-a-praxis/aktuellt/1290-konvertit-vann-i-europadomstolens-hogsta-instans

Kan jag och min familj flytta till sverige om jag är EU-medborgare?

Svar: ja, du som är EU-medborgare har s.k. uppehållsrätt vilket betyder att du får stanna här under vissa villkor. Om du uppfyller villkoren för uppehållsrätt får även dina familjemedlemmar stanna här med dig.

De svenska reglerna om uppehållsrätt för EU-medborgare finns i 3a kap. Utlänningslagen.

Dessa regler är en följd av EU-reglerna (rörlighetsdirektivet) som är gemensamma för alla EU-stater.

Läs mer nedan om villkoren för dig som EU-medbogare och familjemedlem att leva i Sverige.

2.1 EU-medborgare som arbetar, studerar eller har tillräckliga medel för egen försörjning i Sverige har uppehållsrätt

Som EU-medborgare har du rätt att arbeta, studera eller bo i Sverige utan uppehållstillstånd. Du har även rätt att starta och driva eget företag. Rätten för EU-medborgare att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd kallas uppehållsrätt. Du har uppehållsrätt om du till exempel är arbetstagare, egen företagare, studerar eller har tillräckliga medel för din försörjning. Om du har uppehållsrätt i Sverige behöver du inte kontakta Migrationsverket. 

Som arbetstagare anses den som utför ett faktiskt och verkligt arbete, även om arbetet är ett lågavlönat deltidsarbete (MIG 2010:5). Det är enligt EU-domstolen (mål C-357/89) inte nödvändigt att arbetstagaren kan försörja sig på sin inkomst.

Om EU-medborgare har uppehållsrätt (genom arbete, studier m.m.) har även dennes familj som är EU-medborgare uppehållsrätt.

2.2 Uppehållskort för EU-medborgares familj som inte är EU-medborgare

Om din familj är medborgare i ett land utanför EU och ni ska vara i Sverige i mer än tre månader ska de ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket. Ansökan ska göras senast tre månader efter att familjemedlemmen kom till Sverige (3a kap. 10 § Utlänningslagen). Följ länkarna för att komma till ansökningsblanketten på svenska och engelska.

Uppehållskortet ger din familj rätt att bo och arbeta i Sverige så länge du har uppehållsrätt på någon av grunderna (arbete, studier m.m.).

En EU-medborgares familjemedlem som inte själv är EU-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon arbetar/studerar/driver företag samt äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige. (3a kap. 5 d § Utlänningslag

2.3 Om du är EU-medborgare och ska flytta till någon som bor i Sverige

Du som är EU-medborgare men inte har uppehållsrätt kan ansöka om uppehållstillstånd om din familjemedlem är bosatt i Sverige och ni vill bo tillsammans här. Du kan ansöka från Sverige.

För att du ska kunna ansöka om uppehållstillstånd ska din familjemedlem i Sverige vara

– sambo, make eller maka eller registrerad partner

– blivande sambo, make eller maka

– barn under 18 år.

Den person som du ska bo med i Sverige måste kunna försörja er båda. Han eller hon ska också ha en bostad av tillräcklig storlek och standard som ni kan bo tillsammans i när du flyttar till Sverige.

2.4 Särskilt EU-uppehållstillstånd för person med ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU-land

Du som har bott i minst fem år i ett EU-land med uppehållstillstånd kan ansöka om att få ställning som varaktigt bosatt i det landet. Den som får ställning som varaktigt bosatt får ett särskilt EU-uppehållstillstånd som innebär att personen har vissa rättigheter som liknar de som en EU-medborgare har. Det ger personen större möjligheter att flytta till ett annat EU-land för att till exempel arbeta, studera, starta eget företag eller leva på sin pension.

Om du har fått ställning som varaktigt bosatt i ett EU-land ska detta framgå av uppehållstillståndskort. De flesta länder har egna ord för detta på uppehållstillståndskortet.

Se denna lista för att kontrollera om du har ställning som varaktigt bosatt i annat EU-land.

2.4.1 Tillstånd för familj till någon med ställning som varaktigt bosatt i EU

Om du får uppehållstillstånd i Sverige kan din familj få tillstånd för samma tid som dig. Din familj får börja arbeta eller studera direkt efter att de har kommit till Sverige. De behöver inte vänta på beslut om uppehållstillstånd. Den som studerar får arbeta vid sidan av studierna utan att ansöka om ett särskilt arbetstillstånd.

2.5 Ställning som varaktigt bosatt i Sverige

Om du är medborgare i ett land utanför EU och har bott i Sverige utan avbrott i fem år kan du få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Ställning som varaktigt bosatt innebär att man har vissa rättigheter som en EU-medborgare har och att man har större möjligheter att arbeta, studera eller starta eget företag i ett annat EU-land. Den som får ställning som varaktigt bosatt i Sverige får ett uppehållstillståndskort.

För att få ställning som varaktigt bosatt ska du

-ha bott i Sverige i fem år utan avbrott.

-ha haft uppehållstillstånd de senaste fem åren.

-kunnat försörja dig och din familj.

Du som vill ansöka om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska fylla i denna blankett och skicka till Migrationsverket.

2.6 EU-medborgare och deras familjer som har bott fem år i Sverige

När du som är EU-medborgare eller anhörig till en EU-medborgare har haft uppehållsrätt och bott i Sverige i fem år har du permanent uppehållsrätt. (3a kap. 12 a § Utlänningslagen

Om du vill ha ett bevis på din permanenta uppehållsrätt kan du ansöka om ett intyg om permanent uppehållsrätt. Om du arbetar och blir ofrivilligt arbetslös kan du under vissa förutsättningar ha bibehållen uppehållsrätt även under den tid som du söker nytt arbete. Det kan även gälla om du är föräldraledig från ditt arbete. Du ansöker om detta intyg genom att fylla i denna blankett och skicka till Migrationsverket. Ansökan är gratis.

Om du är medborgare i ett land utanför EU och anhörig till en EU-medborgare ska du i stället ansöka om ett permanent uppehållskort. För att du ska kunna få permanent uppehållskort ska du sedan minst fem år tillbaka ha bott i Sverige och ha haft en relation med den familjemedlem som är EU-medborgare samt din familjemedlem uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt. Du ansöker om uppehållstillståndskort genom att fylla i denna blankett och skicka till Migrationsverket. Ansökan är gratis.

Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om du har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. (3a kap. 9 § Utlänningslagen). Den permanenta uppehållsrätten ger därmed en rätt att vistas i Sverige som är jämförbar med det permanenta uppehållstillståndet. Exempelvis har du som har permanent uppehållsrätt i Sverige en sådan stark rätt att vistas här att dina familjemedlemmar kan ansöka om uppehållstillstånd i Sverige genom anknytning till dig (MIG 2017:17). (Läs mer om familjeanknytning här)

Du som har bott i Sverige i fem år och uppfyller kraven för uppehållsrätt, uppehållskort eller har permanent uppehållstillstånd kan ha rätt att bli svensk medborgare (läs mer om medborgarskap här).