Socialbidrag
I 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) står det att den som inte själv kan tillgodose sina behov ”eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt” har rätt till ”bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt”. Ordet ”bistånd” (ekonomiskt bistånd) är det som de flesta kallar socialbidrag. Enligt lagen har man rätt till en ”skälig levnadsnivå”, dvs. en viss levnadstandard.
I varje kommun finns en grupp av politiker som bestämmer över Socialtjänsten. Denna grupp heter oftast ”socialnämnd”. Det är därför det står i lagen att man kan få bistånd (”socialbidrag”) av ”socialnämnden” trots att det är en handläggare på Socialtjänsten (”socialen” a.k.a ”soc”) som man har kontakt med och som bestämmer om man ska få pengar eller inte.
Vad händer om man överklagar ett avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd (socialbidrag)?
Det är vanligt att personer som får avslag överklagar. Det gör man bäst genom att maila in till Socialtjänsten på någon mail som kommunen använder för kontakt med allmänheten. Då ska de se på om man har någon bra anledning att överklaga och eventuellt ompröva beslutet. Socialtjänsten kan alltså i detta läge ändra sig. Sedan skickar kommunen överklagandet till Förvaltningsrätten som går igenom papperna.
Om domstolen (Förvaltningsrätten) tycker att socialtjänsten gjort fel så ”upphäver” (beslutar att de inte ska gälla) de ofta Socialtjänstens beslut och skickar tillbaka ärendendet till socialtjänsten för ”för fortsatt utredning och handläggning”. Det som är dåligt med det är att handläggaren då ofta kan hitta något annat som de tycker är en brist så att man får avslag en gång till och måste överklaga en gång till. Då har det ofta redan gått flera månader då man varit utan pengar.
Vem ska visa att man rätt till ekonomiskt bistånd?
Det är den som ansöker om ekonomiskt bistånd att man har rätt till det. Samtidigt gäller enligt 23 § förvaltningslagen (2017:900) att en myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som behövs i det specifika fallet. Det innebär t.ex. att handläggaren kan vara skyldig att undersöka vissa saker och inte bara ge avslag direkt om det saknas någon information.
Vad kan man få pengar?
De använder två olika begrepp när de ser om man kan få ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Ekonomiskt bistånd består av försörjningsstöd och bistånd till livsföringen i övrigt. Försörjningsstödet har i sin tur två delar.
Ekonomiskt bistånd =
a. försörjningsstöd (del 1; riksnormen och del 2; fem extra poster)
b. bistånd till livsföringen i övrigt
Försörjningsstöd
Försörjningsstödets två delar ska tillgodose hushållets mer regelbundna utgifter per månad och består av riksnormen och av fem kostnadsposter som ligger utanför riksnormen. I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla och gäller för hela landet.
Försörjningsstödets första del
Den första delen är riksnormen som ska täcka kostnader för:
-livsmedel
-kläder och skor
-fritid och lek
-hygien
-barn- och ungdomsförsäkring
-förbrukningsvaror
-dagstidning och telefon.
Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka.
Riksnormen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.
Riksnormen tar hänsyn till:
-hur många personer som finns i hushållet
-ålder på barn och skolungdomar
-om barn och skolungdomar äter lunch hemma
-om vuxna är ensamstående eller sammanboende.
Försörjningsstödets andra del
Försörjningsstödets andra del består av:
-faktiska skäliga kostnader för boende
-hushållsel
-hemförsäkring
-arbetsresor
-fackförening och a-kassa
Vad betyder ”livsföring i övrigt”?
Med begreppet ”livsföring i övrigt” avses alla de behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall (prop. 2000/01:80 s. 92). Av Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) framgår att socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till den hemutrustning som behövs för att ett hem ska fungera. Den utrustning som avses bör kunna tillgodose behov som bl.a. rekreation. Även radio, TV och dator med internetuppkoppling bör ingå i hemutrustning.
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att biståndssökande inte ska behöva utföra ärenden av integritetskänslig natur på offentliga datorer (se HFD 2017 ref. 23). Kammarrätten i Göteborg har i dom den 11 december 2018 i mål nr 3255-18 avslagit en ansökan om bistånd till dator med motiveringen att sökanden ägde en smartphone som uppfyllde samma behov som en dator med internetuppkoppling.
Avgift för bankkort och kontoavgifter ingår i ”livsföringen i övrigt” (jfr Kammarrätten i Stockholms dom den 25 april 2016 i mål nr 8121-15).
Man kan inte få pengar i efterskott
Ekonomiskt bistånd ska beräknas och beslutas om per kalendermånad och det ska sökas månadsvis innan behovet har upphört (dvs. innan man fått pengar från annat håll). Om man själv ordnar pengar och betalar en faktura så kan man inte få pengarna efteråt även om man är skyldig någon pengar. Man kan alltså allmänt talat inte få pengar i efterskott. Socialen kan göra undantag om det finns ”speciella omständigheter” (se RÅ 1989 not. 348 och RÅ 1989 ref. 90). Man måste själv visa att det finns ”speciella omständigheter”.
Gör en provberäkning
Du kan göra en förenklad beräkning i Socialstyrelsen provberäkningsverktyg om din ekonomi ligger över eller under nivån på försörjningsstöd.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/ekonomiskt-bistand/provberakning-ekonomiskt-bistand/
Om man har andra inkomster så ska de dras av
Om man har någon form så ska det oftast dras av på den pengar som man får från socialtjänsten. Avsteg från detta kan göras endast i fråga om vissa specifika inkomster. Detta gäller bl.a. ersättning som sökanden har erhållit för att täcka merkostnader som uppkommit till följd av en funktionsnedsättning, dock endast till den del sökanden påvisat att han eller hon har merkostnader till följd av funktionsnedsättningen som motsvarar den utbetalda ersättningen (se Högsta förvaltningsdomstolens refererade avgörande HFD 2017 ref. 23).
Om man haft pengar månaderna innan man söker
Socialtjänsten ska vanligen beräkna ekonomiskt bistånd utifrån de inkomster hushållet hade kalendermånaden före den månad som beräkningen avser (Socialstyrelsens allmänna råd [SOSFS 2013:1] om ekonomiskt bistånd s. 20).
Enligt praxis kan det bli aktuellt att beakta medel som redan förbrukats när den enskilde kunnat förutse att hans eller hennes ekonomi inom en nära framtid kunde komma att bli mycket ansträngd (se rättsfallet HFD 2017 ref. 51). Har ett normöverskott då uppstått under en tidigare månad kan detta överskott påverka beräkningen för den kommande månaden.
Den som ansöker om ekonomiskt bistånd har enligt reglerna ett ”ansvar för att planera sin ekonomi och att spara uppkomna överskott för att klara sin försörjning” och spara till större utgifter. I ett fall sökte en person pengar till tandläkare för juli och då räknade de in pengar som han fått ändra bak till februari samma år. Domstolen tyckte även att han skulle visa om han ”möjlighet att dela upp den aktuella betalningen … genom en avbetalningsplan”.
Rätten till bostad
Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen innefattar enligt rättspraxis inte en generell skyldighet för kommunala socialnämnder att tillhandahålla bostäder åt bostadslösa personer. Det är i första hand den enskildes ansvar att ordna en egen bostad genom att t.ex. själv söka bostad. Enbart omständigheten att en enskild saknar bostad eller har svårigheter att skaffa ett eget boende medför inte en skyldighet för socialnämnden att tillhandahålla en bostad. För att en sådan skyldighet ska finnas krävs att den enskilde är bostadslös och har speciella svårigheter att skaffa bostad på egen hand (se Högsta förvaltningsdomstolens refererade avgöranden RÅ 1990 ref. 119 och RÅ 2004 ref. 130).
Det är den som ansöker om bistånd som måste påvisa att förutsättningarna för att bistånd ska beviljas är uppfyllda. Måste visa att man har speciella svårigheter att skaffa bostad (t.ex. träningslägenhet) på egen hand. Man ska visa att man behöver bistånd i form av träningslägenhet för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Att stå till ”arbetsmarknadens förfogande” och vara ”aktivt arbetssökande”
Den som ansöker om bistånd måste själv göra vad han eller hon kan för att försörja sig innan bistånd kan lämnas. Det innebär att man måste vara inskriven vid Arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. Man ska även delta i de verksamheter som ordnas av Arbetsförmedlingen (se prop. 2015/16:136 s. 14 f. och 21 f.). De ser även på om man stått till ”arbetsmarknadens förfogande” månaden innan man sökt bistånd se bl.a. Kammarrätten i Stockholms dom den 3 april 2018 i mål nr 5003-17).
Att stå til arbetsmarknadens förfogande ingår även att delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola.
Det är ganska vanligt att personer får avslag för att de inte anses vara tillräckligt ”aktivt arbetssökande”. Man måste själv visa att man har sökt ett visst antal arbeten per månad. Om man har ”godtagbara skäl” så kan man få ekonomiskt bistånd även om man inte kan visa att man har sökt tillräckligt många arbeten eller inte deltagit på Arbetsförmedlingens aktiviteter. Då kan man istället visa att man hade anledning att inte göra det med t.ex. ett intyg som visar att man har varit sjuk.
Om man inte lämnar in alla papper, kommer på möten eller tillåter hembesök
För att Socialtjänsten ska kunna avgöra om man har rätt till ekonomiskt bistånd så behöver de få papper för att göra beräkningar. Om man inte lämnar in papper eller om man inte tillåter att de får hämtar in papper så eller de tycker att man inte lämnar tillräcklig muntlig information så har de oftast rätt vägra att betala ut socialbidrag (se Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2013:1).
Ett typiskt papper som de vill ha in är kontoutdrag för en viss period. Om man vill ha pengar för att betala hyra så vill de också in en faktura för hyran.Det förekommer att handläggare slarvar bort papper. Därför är det bra att alltid försöka maila in papper till socialen så att man har bevis att man har skickat dem.
Om handläggaren tycker att det svårt att boka in möten med den som söker socialbidrag så kan de skriva att de inte kan ”slutföra utredningen”. Man måste därför vara ”anträffbar” och gå att nå. Detta kan naturligtvis vara svårt om man mår dåligt och inte orkar prata med någon.
Socialen kan få göra besök om man ansöker om ekonomiskt bistånd för att kunna förstå vilket ”hjälpbehov” som en person har. Hembesök är ett ”utredningsmedel som måste hanteras med stor försiktighet”. Socialen får aldrig mot någons ”vilja bereder sig tillträde till den enskildes bostad”. Ett hembesök får inte vara påtvingat. Man kan riskera ett avslag om man inte släpper in dem (jfr t.ex. JO:s ämbetsberättelse 2011/12 s. 377 ff).
När man överklagar så kan man skicka med papper som Socialtjänsten sagt att det saknas. Det viktigt att ta reda på exakt vad de påstår saknas så att domstolen får allt underlag som behövs.
Hela familjens inkomster räknas ihop
För att beräkna behovet av försörjningsstöd lägger man ihop hela hushållets riksnorm och hushållets skäliga kostnader för hyra, hushållsel med mera. Detta belopp minskas med hushållets alla inkomster efter skatt och resultatet visar vilket belopp hushållet behöver i försörjningsstöd
Socialtjänsten räknar även med barnens pengar
Socialtjänsten kan räkna av ett barns tillgångar mot barnets del av försörjningsstödet men inte andra delar
Man måste söka alla möjliga bidrag
Om den enskilde genom socialförsäkringsförmåner och andra ersättningar helt eller delvis kan tillgodose sitt behov, bör socialnämnden hänvisa honom eller henne till att ansöka om dessa. Sådana förmåner och ersättningar kan vara t.ex. bostadsbidrag, underhållsstöd, sjukpenning och föräldrapenning (Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2013:1 17 f. Om den enskilde inte söker andra förmåner som han eller hon har rätt till kan förmånen i vissa fall ändå räknas med som en fiktiv inkomst i nämndens normberäkning (jfr Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 4646-11).
Om man råkar bli av pengar eller om man får andras pengar på kontot
Man kan normalt sett inte få bistånd för att ersätta borttappade eller förlorade pengar (se bl.a. Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 7163-14). Men det kan finnas skäl att göra undantag. Det kan vara t.ex. om en person står inför ett ”omedelbart hot” om att bli avhyst från sin lägenhet.
Vid beräkningen av biståndsbehov tas regelmässigt hänsyn till de insättningar som gjorts på den enskildes bankkonton eller motsvarande. För det fall den enskilde gör gällande att en insättning inte ska beaktas vid beräkningen ankommer det på honom eller henne att göra sannolikt att dessa pengar inte utgör disponibel inkomst (se Kammarrätten i Stockholms dom den 25 januari 2016 i mål nr 3295-15).
Akut nödsituation
Av rättspraxis framgår att en person som i vanliga fall klarar sin försörjning har rätt till nödbistånd i form av matpengar när ansökan avser ett visst akut nödtillfälle, oavsett om nödläget har uppstått genom ett eget agerande eller på annat sätt (jfr RÅ 1995 ref. 56). Man kan även få pengar för andra saker än mat om det uppstår en akut nödsituation.
Om de tycker att man själv vid ”upprepade tillfällen agerat på ett sådant sätt att nödläge uppstår” så ska de ändå ta hänsyn till inkomster som man haft före ansökan. De ska även ta hänsyn till om det gick att förutse att utgiften skulle komma och om den ”nödvändig för att uppnå en skälig levnadsnivå” (jfr bl.a. Kammarrätten i Göteborgs dom den 13 maj 2020 i mål nr 6194-19).