Nyheter

En bra bok för den som vill förstå hur domstolsprocessen fungerar är Tvistemålsprocessen 1 som är skriven av några domare och inte av universitetsjurister som ofta levererar böcker som inte är direkt anpassade de som praktiskt arbetar med juridik. I boken beskrivs bl.a. en del av de grundläggande principer som domstolen tillämpar.

1. Bästa bevismedlet. Principen framgår delvis från RB 35:14, och innebär att om en kunskapskälla kan utnyttjas på flera olika sätt, så ska det bevismedel som medför den säkraste bevisningen användas. Man ska exempelvis sträva efter att använda bevismedel som gör beviskedjan så kort som möjligt.

2. Omedelbarhet. Rätten får enligt omedelbarhetsprincipen endast fästa avseende vid bevisfakta som direkt iakttagits av rätten under huvudförhandlingen eller bevisfakta som man kan sluta sig till från vad som direkt iakttagits. Om en part framför något under förberedelsen får alltså inte inte rätten ta hänsyn till detta om det inte upprepas under huvudförhandlingen. Principen syftar till att rätten ska ha bra förutsättningar att få överblick och kunna värdera hela bevismaterialet i ett sammanhang.

3. Koncentration. Principen att huvudförhandlingen i en rättegång ska ske utan avbrott. Koncentrationsprincipen, som hänger samman med omedelbarhetsprincipen, innebär att huvudförhandlingen i ett mål som regel ska ske utan avbrott (”fortgå i ett sammanhang”), och finns uttryckt i RB 43:11 (för tvistemål) samt 46:11 (för brottmål).

Innan du kan avhysas måste det finnas ett beslut

Det är bara Kronofogden som får avhysa (kasta ut) någon från en bostad. För att de ska göra det måste finnas ett beslut (utslag från Kronofogden eller Hyresnämnden) eller en dom (från tingsrätten) som säger att någon ska flytta. Om du inte håller med om att du måste flytta så måste du svara till domstolen eller Kronofogden att du inte vill flytta och förklara varför. Det är viktigt att du mailar in ditt svar eftersom det förekommer att brev kommer bort. Många personer som inte vill eller kan flytta väntar med att svara för att få mera tid att hitta annan bostad.

Av vilka anledningar man få ett beslut/dom mot sig att man måste flytta?

En vanlig anledning är att det hyresavtal man har har slutat gälla för avtalstiden gått ut eller att man har ett ”dåligt” hyresavtal som inte ger en rätt att bo kvar om hyresvärden säger upp avtalet. En annan vanlig anledning är att man inte har betalat hyran. Om man dröjer med att betala hyran mer än en vecka och efter en påminnelse fortfarande inte har betalat så är detta en grund för förverkande (12 kap. 42 § första punkten jordabalken). Med förverkande menas att hyresvärden har rätt att säga upp kontraktet i förtid och då få hyresgästen att flytta. Om anledningen till den försenade betalningen är sjukdom eller annan liknande oförutsedd händelse och hyresgästen så snart denne kan betalar hyran försvinner den förverkandegrunden (12 kap. 44 § fjärde stycket andra punkten jordabalken).

Vad är en avhysning enligt lagen?

16 kap 1 § Utsökningsbalken: Med avhysning avses en förpliktelse för tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad.

Man ska ha rätt att yttra sig

16 kap 2 §: Innan avhysning sker ska svaranden beredas tillfälle att yttra sig. Saknar svaranden känt hemvist och har det inte kunnat klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning dock ske utan hinder av att han eller hon inte har beretts tillfälle att yttra sig.

De måste först delge dig

Det innebär att de måste få in en bekräftelse på att du fått information om avhysningen för att gå vidare.

16 kap 2 §: I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden bereds tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen. Har delgivningsmottagaren känt hemvist inom riket men träffas varken han eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 34–37 §§delgivningslagen och kan det inte klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist. Är svaranden bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller henne med posten under hans eller hennes utländska adress.

Hänsyn ska tas till den sökandens intresse

16 kap 3 §: Avhysning skall genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation. Om möjligt skall avhysning ske inom fyra veckor från det att behövliga handlingar kom in till kronofogdemyndigheten. Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden bereddes tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det att underrättelse sändes till honom.

Man kan få anstånd i max fyra veckor

16 kap 4 §: Om det behövs av hänsyn till svaranden får kronofogdemyndigheten medge anstånd med avhysningen under högst två veckor från utgången av den tid som anges i 3 § andra stycket. Föreligger synnerliga skäl får anståndet utsträckas till högst fyra veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som har medgivits av myndigheten. Har på grund av 3 § tredje stycket hinder mött att genomföra avhysningen inom den tid som anges i 3 § andra stycket, skall anståndstiden räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat äga rum.

Den som vill avhysa dig kan ge dig mera tid om de vill

16 kap 5 §: Medger sökanden uppskov med avhysningen och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.

Kronofogden ska flytta din saker och magasinera dina saker

16 kap 6 §: Kronofogdemyndigheten skall vid behov ombesörja transport av egendom som skall bortföras, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidtaga andra liknande åtgärder som föranleds av avhysningen. Innan åtgärd enligt första stycket vidtas, skall parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, bortskaffa den. Innan egendomen säljs eller bortskaffas skall svaranden, om han kan nås, anmanas att hämta egendomen.

Om du har svårt att få träffa dina barn på grund av en konflikt med den andra föräldern kan en domstol hjälpa dig att få möjlighet att träffa barnen. Du kan även vända dig till kommunens familjerätt som kan kalla till ett möte för att diskutera situationen.

Barnets rätt

Barnet har rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med (6 kap. 15 § föräldrabalken). Umgänget är dock i första hand till för barnet och ska vara förenligt med barnets bästa (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Någon plikt för barnet att umgås med föräldern eller någon absolut rättighet för föräldern att umgås med barnet finns inte. Myndigheterna ska alltid utgå från vad som är bäst för barnet. Det betyder att man måste argumentera för att ett visst umgänge är bra för barnen och inte utifrån vad som är bra för föräldern.

Barnets bästa 

-ska vara avgörande vid alla beslut om umgänge.

Vid bedömningen av barnets bästa ska fästas avseende särskilt vid dels risken för att
-barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller
-att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller
-annars far illa,
-dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Vem betalar för juristen?

I umgängestvister finns ofta möjlighet att genom hemförsäkringen ansöka om att försäkringsbolaget ska betala för ett ombud eller om man har låg inkomst så kan man ofta få rättshjälp från staten som står för en stor del av kostnaden.

Samarbetssamtal på familjerätten?

Innan man vänder sig till domstol så kan man försöka få till ett samtal via kommunen (familjerätten). Det kan vara bra att prata med en jurist innan kontakt tas med familjerätten. Av erfarenhet vet vi att det ibland blir missförstånd mellan en förälder och personalen på familjerätten. Om föräldrarna skriver ett avtal hos familjerätten blir det juridiskt bindande på samma sätt som en dom i tingsrätten (om socialnämnden godkänner det).

Att vända sig till domstol

Den förälder som vill ha umgänge med barnen fyller i en stämningsansökan till tingsrätten och skriver där hur mycket barnen ska få träffa honom eller henne. Om det redan pågår ett mål om skilsmässa så skriva i det målet vad det är man vill (yrkanden). Den som ansöker om stämning måste betala en ansökningsavgift till domstolen. Det kostar 900 kr att sätta igång ett mål om umgänge. Om det vid domstolen redan finns ett pågående mål om skilsmässa behöver man inte betala någon ytterligare ansökningsavgift.

Man ska ansöka hos den tingsrätt där barnen var folkbokförda 1 november förra året. Man ringer till Skatteverket och ber att få bli kopplad till Folkbokföringen om man inte vet var skrivna (folkbokförda).

Svaromål och möte i domstolen

När man har skickat in sin stämningsansökan så ska den andra föräldern svara på ansökan i ett svaromål. Ibland kallar tingsrätten istället direkt till ett möte, en så kallad muntlig förberedelse. Syftet med mötet är att tingsrätten ska ta reda på hur föräldrarna ställer sig till föräldrarnas yrkanden (vad de vill få dom på) och hur föräldrarna ställer sig till varandras olika påståenden om vad som hänt. På mötet försöker ofta domaren att få föräldrarna att komma överens och ofta lyckas de med det och då slutar målet i domstolen genom en dom eller att domstolen skriver av målet.

När ”socialen” lämnar upplysningar

Tingsrätten beslutar ofta att ”socialen” (socialnämnden och familjerätten) ska lämna upplysningar eller göra en utredning för att se vad som är bäst för barnet. Då kontaktar en socialsekreterare föräldrarna och som ofta även barnet. Vad de säger skriver de sedan i en utredning.

Hur kan umgänge gå till?

Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller att de har annan kontakt, till exempel via telefon eller videosamtal. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnet ska få den kontakt det behöver med den förälder som det inte bor tillsammans med. Den förälder som barnet bor hos ska lämna sådana upplysningar om barnet som underlättar umgänget.

Hur en domstol kan resonera

Så här kan det låta:

Exempel 1. Nära och god kontakt

Trots pappans oförmåga att ta aktiv del i barnens liv så har barnet haft en tät och regelbunden kontakt med sin pappa och sina släktingar på pappans sida. Det har visserligen varit en del av förklaringen till den konflikt som uppkommit mellan pappans och mammans familj efter parternas skilsmässa men det är samtidigt viktigt för barnen att de har en fortsatt god och nära kontakt med sin pappa och hans familj.

Exempel 2. Barnen är ”rädda”.

Uppgifterna om att barnen inte vill ha umgänge med pappan är, vid det här laget, väl dokumenterade. De flesta uppgifterna om att pojkarna är rädda för honom bygger på uppgifter från mamman. Hennes uppgifter har dock stöd i vad exempelvis barnet ska ha berättat vid samtal med läraren efter det att utredningen färdigställts. Vid motsvarande samtal ska det äldre barnet ha sagt sig inte vara rädd. Det yngre barnet ska, möjligen på en ledande fråga, ha sagt sig var rädd. Mammans uppgifter vinner således visst stöd av vad pojkarna ska ha uppgett. Det är samtidigt uppenbart att de tagit mammans parti. Mot denna bakgrund och då hon inte låtit utredarna genomföra enskilda samtal med barnen har dessa uppgifter ett lågt bevisvärde.

Om man är medborgare i ett land utanför EU och vill besöka Sverige i max 90 dagar så ska man ansöka om visum.

Man kan få visum av olika orsaker, t.ex. för att besöka släkt och vänner, för affärs- eller konferensbesök, turistbesök, medicinsk behandling, besöka Sverige i religiöst syfte, som utbytesdoktorand, för volontärarbete eller praktik.

Man kan ansöka om visum tidigast sex månader innan man ska resa och det är viktigt att vara ute i god tid eftersom det kan bli avslag om beslutet drar ut på tiden så att ankomstiden i ansökan överskrids.

Det är resans huvuddestination som avgör vid vilket lands ambassad som man ska ansöka. Ett visum gäller endast för besök och man får normalt sätt inte arbeta under tiden visumet gäller.

Krav för att besöka släkt om vänner

Det som krävs är följande:

-ha ett pass som är giltigt minst tre månader efter att visumet har slutat gälla, är utfärdat under den senaste tioårsperioden och har minst två tomma sidor.
-kunna beskriva syftet med besöket
-ha fått en inbjudan från den person du ska besöka (blanketten Inbjudan inför ansökan om Schengenvisering, 240011PDF)
-ha en individuell medicinsk reseförsäkring som täcker de kostnader som kan uppstå i samband med akut läkarhjälp, brådskande sjukhusvård eller transport till hemlandet av medicinska skäl (försäkringen ska täcka kostnader på minst 30 000 euro och gälla i alla Schengenländer)
-ha pengar för uppehälle och hemresa (Sverige kräver att du har 450 kronor för varje dag som besöket i Sverige varar, vilket också kan bekostas av den inbjudande personen)
-visa att du har för avsikt att lämna Sverige och Schengenområdet senast sista dagen för visumtidens giltighet
-ett fotografi i passformat som är taget rakt framifrån och som inte är äldre än sex månader (endast för dig som inte infinner dig personligen för att ansöka)
-andra dokument som ambassaden kan kräva. Kolla med ambassaden!

Vanliga anledningar till avslag

Påstående om tvivel när det gäller avsikt att åka tillbaka

Standardformulering i dom: ”En ansökan om visering ska avslås om det finns rimliga tvivel när det gäller sökandens avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut (artikel 32.1 i viseringskodexen). Ansökan ska även avslås när det finns rimliga tvivel på tillförlitligheten hos sökandens utsagor (artikel 32.1 a ii och b viseringskodexen).”

Påstående om tvivel när det gäller avsikten med besöket

Standardformulering i dom: ”En ansökan om visering ska avslås om den sökande inte kan styrka ändamålet och villkoren för den planerade vistelsen eller om det föreligger rimliga tvivel på äktheten hos de styrkande handlingar som sökande lämnat in eller på innehållets sanningsenlighet, tillförlitligheten hos sökandes utsagor eller dennes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut (artikel 32.1 i viseringskodexen).”

Ett barn har alltid en eller två vårdnadshavare som oftast är barnet föräldrar. Vårdnadshavaren ansvarar för barnet och representerar barnet i olika situationer. Om en förälder inte har fått vårdnaden vid födseln eller har förlorat den så kan föräldern ansöka hos den tingsrätt där barnen var folkbokförda 1 november förra året för att få vårdnaden. Man ringer till Skatteverket och ber att få bli kopplad till Folkbokföringen om man inte vet.

Kommunen kan hjälpa till

Om ni som föräldrar inte kan enas om barns vårdnad kan ni få hjälp av kommunen. Innan du går till domstol i samband med en vårdnadstvist är det bra att försöka lösa tvisten med hjälp av kommunen där du bor. Ofta är det en avdelning som kallas familjerätten som kan erbjuda samarbetssamtal för att lösa konflikten. Om du och barnets andra förälder är överens kring boende, umgänge och vårdnad kan familjerätten hjälpa er att skriva ett avtal. Innan du går till familjerätten bör du ta kontakt med en jurist. Tänk på att det händer att personalen på familjerätten missuppfatta saker vilket kan leda till oförutsedda svårigheter.

Om ni inte kommer överens

Om ni inte kommer överens kan tingsrätten fatta beslut. Då skickar man en stämningsansökan till tingsrätten. Det kostar 900 kr att sätta igång ett mål om vårdnad.

Vad är viktigt i domstolens bedömning?

Den som vill övertyga en domstol om att vårdnaden om barnet ska ändras måste ta hänsyn till nedanstående faktorer. Domstolen ska inte utgå från förälderns behov utan barnets. Du måste övertyga domstolen att en förändring av vårdnaden kommer bli bättre för barnet. Regler om vårdnad finns i 6 kap. FB.

Barnets bästa ska vara avgörande vid alla beslut om vårdnad.
Vid bedömningen av barnets bästa ska fästas avseende särskilt vid dels risken för att
-barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller
-att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller
-annars far illa,
-dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Olämpliga vårdnadshavare. Exempel på en olämplig vårdnadshavare:
-Som utsätter barnet eller andra familjemedlemmar för våld.
-Som utsatt barnet för psykisk misshandel genom att förolämpa, kritisera, skrämma, förlöjliga, manipulera och straffa.
-Som hotar barnet eller andra familjemedlemmar.
-Som utsätter barnet för sexuella övergrepp.
-Som har ett missbruk i form av alkohohol, droger, medicin.
-Som tidigare fört bort och kvarhållit barnet.
-Som brister i omsorgen genom att inte utöva tillsyn, ordna med mat och kläder, hjälp med läxor, kramar, tröst och förståelse.
-Som har psykisk ohälsa.
-Som utan godtagbara skäl motarbetat en förälderas möjlighet att utöva umgänge med barnet (umgängessabotage).
-Kriminalitet/kriminell livsföring.
-Klarar inte barnets särskilda behov (t ex handikapp, diagnoser, m.m.)
-Religiös uppfattning (t.ex. vid medicinska behandlingar, m.m.)
-Begåvningshandikapp (omsorgssvikt)
-Fysiskt handikapp (omsorgssvikt)
-Sjukdom (t.ex. epilepsi, allvarlig diabetes, m.m.)
-Flyttningar (som äventyrar barn – förälderrelation/anknytning) m.m.

Barnets vilja. Vid bedömningen ska hänsyn tas till barnets vilja med beaktande
av barnets ålder och mognad (se 6 kap. 2 a §föräldrabalken).

Samarbetsförmåga. Tingsrätten ska vid en prövning av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros en av föräldrarna fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (se 6 kap. 5 § föräldrabalken). En gemensam vårdnad förutsätter
-att det finns en realistisk möjlighet för föräldrarna att gemensamt och
-inom rimlig tid lösa de frågor som rör barnet och hantera de delade meningar som kan finnas, utan att de mer regelmässigt behöver hjälp utifrån för att fatta beslut och
-utan att det uppstår ständiga konflikter som drabbar barnet.

En konflikt mellan föräldrarna bör dock inte utesluta gemensam vårdnad om motsättningarna kan antas vara av övergående natur och därför inte bedöms hindra ett fungerande samarbete på längre sikt i frågor som rör barnet.

Särskilt förordnade vårdnadshavare
Tingsrätten kan utse en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare för ett barn bland annat när föräldrarna är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden. Exempelvis kan en domstol besluta om vårdnaden för ensamkommande barn när barnet får uppehållstillstånd (6 kap. 8 a § FB).

Vårdnaden avslutas automatiskt på 18-årsdagen
Vårdnaden om ett barn avslutas alltid automatiskt i folkbokföringen på barnets 18-årsdag.

Unga föräldrar
En förälder som själv är under 18 år är normalt vårdnadshavare för sitt barn.

Om en förälder dör
Om båda föräldrarna är vårdnadshavare och den ena av dem dör blir den andra föräldern automatiskt ensam vårdnadshavare för barnet. Om bara en av föräldrarna är vårdnadshavare och denne dör ska vårdnaden efter beslut av tingsrätten föras över till den andre föräldern. Om det framstår som lämpligare kan vårdnaden i stället föras över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 9 § FB).

I 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) står det att den som inte själv kan tillgodose sina behov ”eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt” har rätt till ”bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt”. Ordet ”bistånd” (ekonomiskt bistånd) är det som de flesta kallar socialbidrag. Enligt lagen har man rätt till en ”skälig levnadsnivå”, dvs. en viss levnadstandard.

I varje kommun finns en grupp av politiker som bestämmer över Socialtjänsten. Denna grupp heter oftast ”socialnämnd”. Det är därför det står i lagen att man kan få bistånd (”socialbidrag”) av ”socialnämnden” trots att det är en handläggare på Socialtjänsten (”socialen” a.k.a ”soc”) som man har kontakt med och som bestämmer om man ska få pengar eller inte.

Vad händer om man överklagar ett avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd (socialbidrag)?

Det är vanligt att personer som får avslag överklagar. Det gör man bäst genom att maila in till Socialtjänsten på någon mail som kommunen använder för kontakt med allmänheten. Då ska de se på om man har någon bra anledning att överklaga och eventuellt ompröva beslutet. Socialtjänsten kan alltså i detta läge ändra sig. Sedan skickar kommunen överklagandet till Förvaltningsrätten som går igenom papperna.

Om domstolen (Förvaltningsrätten) tycker att socialtjänsten gjort fel så ”upphäver” (beslutar att de inte ska gälla) de ofta Socialtjänstens beslut och skickar tillbaka ärendendet till socialtjänsten för ”för fortsatt utredning och handläggning”. Det som är dåligt med det är att handläggaren då ofta kan hitta något annat som de tycker är en brist så att man får avslag en gång till och måste överklaga en gång till. Då har det ofta redan gått flera månader då man varit utan pengar.

Vem ska visa att man rätt till ekonomiskt bistånd?

Det är den som ansöker om ekonomiskt bistånd att man har rätt till det. Samtidigt gäller enligt 23 § förvaltningslagen (2017:900) att en myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som behövs i det specifika fallet. Det innebär t.ex. att handläggaren kan vara skyldig att undersöka vissa saker och inte bara ge avslag direkt om det saknas någon information.

Vad kan man få pengar?

De använder två olika begrepp när de ser om man kan få ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Ekonomiskt bistånd består av försörjningsstöd och bistånd till livsföringen i övrigt. Försörjningsstödet har i sin tur två delar.

Ekonomiskt bistånd =
a. försörjningsstöd (del 1; riksnormen och del 2; fem extra poster)
b. bistånd till livsföringen i övrigt

Försörjningsstöd

Försörjningsstödets två delar ska tillgodose hushållets mer regelbundna utgifter per månad och består av riksnormen och av fem kostnadsposter som ligger utanför riksnormen. I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla och gäller för hela landet.

Försörjningsstödets första del

Den första delen är riksnormen som ska täcka kostnader för:

-livsmedel
-kläder och skor
-fritid och lek
-hygien
-barn- och ungdomsförsäkring
-förbrukningsvaror
-dagstidning och telefon.

Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka.
Riksnormen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.

Riksnormen tar hänsyn till:
-hur många personer som finns i hushållet
-ålder på barn och skolungdomar
-om barn och skolungdomar äter lunch hemma
-om vuxna är ensamstående eller sammanboende.

Försörjningsstödets andra del

Försörjningsstödets andra del består av:

-faktiska skäliga kostnader för boende
-hushållsel
-hemförsäkring
-arbetsresor
-fackförening och a-kassa

Vad betyder ”livsföring i övrigt”?

Med begreppet ”livsföring i övrigt” avses alla de behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall (prop. 2000/01:80 s. 92). Av Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) framgår att socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till den hemutrustning som behövs för att ett hem ska fungera. Den utrustning som avses bör kunna tillgodose behov som bl.a. rekreation. Även radio, TV och dator med internetuppkoppling bör ingå i hemutrustning.

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att biståndssökande inte ska behöva utföra ärenden av integritetskänslig natur på offentliga datorer (se HFD 2017 ref. 23). Kammarrätten i Göteborg har i dom den 11 december 2018 i mål nr 3255-18 avslagit en ansökan om bistånd till dator med motiveringen att sökanden ägde en smartphone som uppfyllde samma behov som en dator med internetuppkoppling.

Avgift för bankkort och kontoavgifter ingår i ”livsföringen i övrigt” (jfr Kammarrätten i Stockholms dom den 25 april 2016 i mål nr 8121-15).

Man kan inte få pengar i efterskott

Ekonomiskt bistånd ska beräknas och beslutas om per kalendermånad och det ska sökas månadsvis innan behovet har upphört (dvs. innan man fått pengar från annat håll). Om man själv ordnar pengar och betalar en faktura så kan man inte få pengarna efteråt även om man är skyldig någon pengar. Man kan alltså allmänt talat inte få pengar i efterskott. Socialen kan göra undantag om det finns ”speciella omständigheter” (se RÅ 1989 not. 348 och RÅ 1989 ref. 90). Man måste själv visa att det finns ”speciella omständigheter”.

Gör en provberäkning

Du kan göra en förenklad beräkning i Socialstyrelsen provberäkningsverktyg om din ekonomi ligger över eller under nivån på försörjningsstöd.

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/ekonomiskt-bistand/provberakning-ekonomiskt-bistand/

Om man har andra inkomster så ska de dras av

Om man har någon form så ska det oftast dras av på den pengar som man får från socialtjänsten. Avsteg från detta kan göras endast i fråga om vissa specifika inkomster. Detta gäller bl.a. ersättning som sökanden har erhållit för att täcka merkostnader som uppkommit till följd av en funktionsnedsättning, dock endast till den del sökanden påvisat att han eller hon har merkostnader till följd av funktionsnedsättningen som motsvarar den utbetalda ersättningen (se Högsta förvaltningsdomstolens refererade avgörande HFD 2017 ref. 23).

Om man haft pengar månaderna innan man söker

Socialtjänsten ska vanligen beräkna ekonomiskt bistånd utifrån de inkomster hushållet hade kalendermånaden före den månad som beräkningen avser (Socialstyrelsens allmänna råd [SOSFS 2013:1] om ekonomiskt bistånd s. 20).

Enligt praxis kan det bli aktuellt att beakta medel som redan förbrukats när den enskilde kunnat förutse att hans eller hennes ekonomi inom en nära framtid kunde komma att bli mycket ansträngd (se rättsfallet HFD 2017 ref. 51). Har ett normöverskott då uppstått under en tidigare månad kan detta överskott påverka beräkningen för den kommande månaden.

Den som ansöker om ekonomiskt bistånd har enligt reglerna ett ”ansvar för att planera sin ekonomi och att spara uppkomna överskott för att klara sin försörjning” och spara till större utgifter. I ett fall sökte en person pengar till tandläkare för juli och då räknade de in pengar som han fått ändra bak till februari samma år. Domstolen tyckte även att han skulle visa om han ”möjlighet att dela upp den aktuella betalningen … genom en avbetalningsplan”.

Rätten till bostad

Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen innefattar enligt rättspraxis inte en generell skyldighet för kommunala socialnämnder att tillhandahålla bostäder åt bostadslösa personer. Det är i första hand den enskildes ansvar att ordna en egen bostad genom att t.ex. själv söka bostad. Enbart omständigheten att en enskild saknar bostad eller har svårigheter att skaffa ett eget boende medför inte en skyldighet för socialnämnden att tillhandahålla en bostad. För att en sådan skyldighet ska finnas krävs att den enskilde är bostadslös och har speciella svårigheter att skaffa bostad på egen hand (se Högsta förvaltningsdomstolens refererade avgöranden RÅ 1990 ref. 119 och RÅ 2004 ref. 130).

Det är den som ansöker om bistånd som måste påvisa att förutsättningarna för att bistånd ska beviljas är uppfyllda. Måste visa att man har speciella svårigheter att skaffa bostad (t.ex. träningslägenhet) på egen hand. Man ska visa att man behöver bistånd i form av träningslägenhet för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Att stå till ”arbetsmarknadens förfogande” och vara ”aktivt arbetssökande”

Den som ansöker om bistånd måste själv göra vad han eller hon kan för att försörja sig innan bistånd kan lämnas. Det innebär att man måste vara inskriven vid Arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. Man ska även delta i de verksamheter som ordnas av Arbetsförmedlingen (se prop. 2015/16:136 s. 14 f. och 21 f.). De ser även på om man stått till ”arbetsmarknadens förfogande” månaden innan man sökt bistånd se bl.a. Kammarrätten i Stockholms dom den 3 april 2018 i mål nr 5003-17).

Att stå til arbetsmarknadens förfogande ingår även att delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola.

Det är ganska vanligt att personer får avslag för att de inte anses vara tillräckligt ”aktivt arbetssökande”. Man måste själv visa att man har sökt ett visst antal arbeten per månad. Om man har ”godtagbara skäl” så kan man få ekonomiskt bistånd även om man inte kan visa att man har sökt tillräckligt många arbeten eller inte deltagit på Arbetsförmedlingens aktiviteter. Då kan man istället visa att man hade anledning att inte göra det med t.ex. ett intyg som visar att man har varit sjuk.

Om man inte lämnar in alla papper, kommer på möten eller tillåter hembesök

För att Socialtjänsten ska kunna avgöra om man har rätt till ekonomiskt bistånd så behöver de få papper för att göra beräkningar. Om man inte lämnar in papper eller om man inte tillåter att de får hämtar in papper så eller de tycker att man inte lämnar tillräcklig muntlig information så har de oftast rätt vägra att betala ut socialbidrag (se Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2013:1).

Ett typiskt papper som de vill ha in är kontoutdrag för en viss period. Om man vill ha pengar för att betala hyra så vill de också in en faktura för hyran.Det förekommer att handläggare slarvar bort papper. Därför är det bra att alltid försöka maila in papper till socialen så att man har bevis att man har skickat dem.

Om handläggaren tycker att det svårt att boka in möten med den som söker socialbidrag så kan de skriva att de inte kan ”slutföra utredningen”. Man måste därför vara ”anträffbar” och gå att nå. Detta kan naturligtvis vara svårt om man mår dåligt och inte orkar prata med någon.

Socialen kan få göra besök om man ansöker om ekonomiskt bistånd för att kunna förstå vilket ”hjälpbehov” som en person har. Hembesök är ett ”utredningsmedel som måste hanteras med stor försiktighet”. Socialen får aldrig mot någons ”vilja bereder sig tillträde till den enskildes bostad”. Ett hembesök får inte vara påtvingat. Man kan riskera ett avslag om man inte släpper in dem (jfr t.ex. JO:s ämbetsberättelse 2011/12 s. 377 ff).

När man överklagar så kan man skicka med papper som Socialtjänsten sagt att det saknas. Det viktigt att ta reda på exakt vad de påstår saknas så att domstolen får allt underlag som behövs.

Hela familjens inkomster räknas ihop

För att beräkna behovet av försörjningsstöd lägger man ihop hela hushållets riksnorm och hushållets skäliga kostnader för hyra, hushållsel med mera. Detta belopp minskas med hushållets alla inkomster efter skatt och resultatet visar vilket belopp hushållet behöver i försörjningsstöd

Socialtjänsten räknar även med barnens pengar

Socialtjänsten kan räkna av ett barns tillgångar mot barnets del av försörjningsstödet men inte andra delar

Man måste söka alla möjliga bidrag

Om den enskilde genom socialförsäkringsförmåner och andra ersättningar helt eller delvis kan tillgodose sitt behov, bör socialnämnden hänvisa honom eller henne till att ansöka om dessa. Sådana förmåner och ersättningar kan vara t.ex. bostadsbidrag, underhållsstöd, sjukpenning och föräldrapenning (Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2013:1 17 f. Om den enskilde inte söker andra förmåner som han eller hon har rätt till kan förmånen i vissa fall ändå räknas med som en fiktiv inkomst i nämndens normberäkning (jfr Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 4646-11).

Om man råkar bli av pengar eller om man får andras pengar på kontot

Man kan normalt sett inte få bistånd för att ersätta borttappade eller förlorade pengar (se bl.a. Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 7163-14). Men det kan finnas skäl att göra undantag. Det kan vara t.ex. om en person står inför ett ”omedelbart hot” om att bli avhyst från sin lägenhet.

Vid beräkningen av biståndsbehov tas regelmässigt hänsyn till de insättningar som gjorts på den enskildes bankkonton eller motsvarande. För det fall den enskilde gör gällande att en insättning inte ska beaktas vid beräkningen ankommer det på honom eller henne att göra sannolikt att dessa pengar inte utgör disponibel inkomst (se Kammarrätten i Stockholms dom den 25 januari 2016 i mål nr 3295-15).

Akut nödsituation

Av rättspraxis framgår att en person som i vanliga fall klarar sin försörjning har rätt till nödbistånd i form av matpengar när ansökan avser ett visst akut nödtillfälle, oavsett om nödläget har uppstått genom ett eget agerande eller på annat sätt (jfr RÅ 1995 ref. 56). Man kan även få pengar för andra saker än mat om det uppstår en akut nödsituation.

Om de tycker att man själv vid ”upprepade tillfällen agerat på ett sådant sätt att nödläge uppstår” så ska de ändå ta hänsyn till inkomster som man haft före ansökan. De ska även ta hänsyn till om det gick att förutse att utgiften skulle komma och om den ”nödvändig för att uppnå en skälig levnadsnivå” (jfr bl.a. Kammarrätten i Göteborgs dom den 13 maj 2020 i mål nr 6194-19).

Europadomstolen förkortas på engelska ECHR (European Court of Human Rights). Europadomstolens uppgift är att döma i mål som handlar om brott mot den Europeiska Konventionen om de mänskliga rättigheterna. Hela konventionen finner du HÄR.

Var hittar jag Europadomstolens hemsida?

https://www.echr.coe.int/Pages/home.aspx?p=applicants/swe&c=

Hur gör jag om jag vill överklaga en dom till Europadomstolen? 

Till en början kan du inte ”överklaga” en dom från en svensk domstol till Europadomstolen. Det heter att du lämnar in ett “klagomål”. Om du får rätt i Europadomstolen innebär det alltså inte att en dom från en nationell domstol ändras. Däremot kan du få skadestånd av staten för att dina rättigheter har kränkts.

Staterna kan bryta mot konventionen genom att ha bestämmelser, exempelvis en lagregel, som strider mot konventionen. Men även enskilda beslut av myndigheter och domstolar kan utgöra brott mot konventionen. Konventionen utgör svensk lag.

Du måste först ha uttömt alla inhemska möjligheter och instanser för att få rätt. Har du missat en talefrist (tidsgräns) för att få din sak prövad inom landet kan du inte gå vidare till Europadomstolen.

Klagomålet/ansökan skall enligt huvudregeln inges skriftligen. Europadomstolens språk är engelska och franska men du får om nödvändigt skriva på svenska. Domen meddelas på engelska och franska. Förfarandet är i vart fall i inledningen skriftligt. 

Krävs det prövningstillstånd och finns rättshjälp att få?

Klagomålet/ansökan genomgår före prövningen av själva Europadomstolen en granskning som kan innebära att klagomålet inte släpps fram för prövning av själva domstolen. Ett negativt beslut kan inte överklagas. Om målet släpps upp kan du av Europadomstolen beviljas rättshjälp genom biträde av advokat som du själv kan få välja. Det kan alltså vara en svensk advokat.

Finns det någon kostnad? 

Europadomstolen som sådan tar inte något betalt. 

Finns det någon tidsgräns efter det domslut som skall överklagas? 

Klagomålet/ansökan måste ha inkommit till Europadomstolen inom sex månader efter det att inhemsk slutinstans avgjort saken (i vissa fall sex månader efter det att du eller din advokat delgivits den sista instansens beslut). 

Vilka formkrav finns?

Klagomålet/ansökan skall enligt ett formulär – som man kan ladda ner på domstolens hemsida – innehålla vissa uppgifter förutom klagomålet, till exempel uppgifter som styrker att man utnyttjat alla inhemska möjligheter för att få rätt.

Vad kan Europadomstolen göra vid utvisningar?

Europadomstolen,  ska se till att ingen medlemsstat bryter mot artikel 3 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Där står det Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Hur ansöker jag?

Om det är bråttom går det att faxa en anmälan till Kommittén mot tortyr (CAT) eller Europadomstolen. 

Se om CAT här:

https://www.ohchr.org/en/hrbodies/cat/pages/catindex.aspx

Då kan du skriva på ditt språk eller på engelska eller svenska och förklara varför du vänder dig till dem. (Svenska är inte ett officiellt språk hos CAT, men till Europadomstolen går det bra att skriva på svenska. Du kan kolla på deras hemsidor om de kan ta emot ansökningar på ditt språk).

Till din hjälp finns det anmälningsblanketter på olika språk.

Adresserna hittar man på hemsidorna:

www2.ohchr.org/english/bodies/cat

www.Echr.Coe.Int

Du ska beskriva varför du är rädd och vad du tror ska hända om du utvisas, och vilka bevis du har för det. Du ska också komplettera din ansökan i brev med kopior på alla beslut i ditt asylärende. Det gäller både beslut från Migrationsverket och migrationsdomstolen, och från Migrationsöverdomstolen om du har begärt prövningstillstånd.

Normalt kan du inte räkna med att ditt offentliga biträde gör en anmälan till Kommittén mot tortyr eller till Europadomstolen, eftersom det inte ingår i deras uppdrag.

Kan Europadomstolen och CAT stoppa en utvisning?

Ja. Både Kommittén mot tortyr och Europadomstolen har en möjlighet att i en snabbprocedur begära att den svenska staten ställer in en planerad utvisning.

Det kan de göra om de efter en första titt på ditt fall bedömer att det skulle kunna vara ett brott mot artikel 3 om du utvisades innan kommittén eller domstolen hann undersöka ditt ärende mer noggrant.

Enligt svensk lag ska en sådan begäran respekteras och Migrationsverket bevilja inhibition (uppskjuta verkställighet). Det står i kap 12 § 12 utlänningslagen:

“om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, riktar en begäran till Sverige om att verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning skall avbrytas, skall inhibition meddelas, om inte synnerliga skäl talar mot detta.”

När inhibition beviljas kan du leva som när du var asylsökande med fullt bidrag, men du har inte tillstånd att arbeta. Om CAT eller Europadomstolen så småningom kommer fram till att Sverige har gjort fel och att du inte borde ha fått beslut om utvisning, så ska Sverige rätta sig efter detta och ge dig uppehållstillstånd.

Hur lämnar jag in ett giltigt klagomål i den vanliga prövningen i Europadomstolen som inte gäller utvisningar?

Om du bestämmer dig för att klaga till Europadomstolen måste du se till att klagomålet uppfyller alla kraven i regel 47 i domstolens arbetsordning (”Rules of Court”), som anger vilken information och vilka dokument som måste finnas med i ett klagomål.

Regel 47 Anförande av klagomål (engelsk version)

https://www.echr.coe.int/Documents/Your_Application_ENG.pdf

Om någon del av den information eller de dokument som krävs enligt regel 47, stycke 1 och 2, saknas, kommer ditt klagomål inte att behandlas av domstolen. Det är av yttersta vikt att alla fält i klagoformuläret fylls i.

Klagoformulär

https://www.echr.coe.int/Documents/Application_Form_SWE.pdf

Ett giltigt klagomål kommer att behandlas av domstolen; det betyder dock inte att klagomålet kommer att prövas i sak av domstolen.

Läs mer om hur processen går till:

https://www.echr.coe.int/Documents/PD_institution_proceedings_ENG.pdf

Vilka mål med Sverige som part har varit upp i Europadomstolen?

http://www.domstol.se/Ladda-ner–bestall/Europadomstolens-avgoranden-pa-svenska/

Några exempel på mål

Eliza vann mot staten – får 350.000 i skadestånd. I dag meddelade Europadomstolen för mänskliga rättigheter sin dom i målet mellan Eliza och den svenska staten: Eliza vinner.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/elisa-smygdusch

Konvertit vann i Europadomstolens högsta instans

https://www.farr.se/sv/lag-a-praxis/aktuellt/1290-konvertit-vann-i-europadomstolens-hogsta-instans