Man kan bli svensk medborgare som vuxen t.ex. genom att man har bott i Sverige en viss tid. Detta kallas “naturalisation”.
Kraven för att bli medborgare
Nedanstående är krav för att man ska bli svensk medborgare genom “naturalisation”.
1. styrkt sin identitet.
2. permanent uppehållstillstånd i Sverige.
3. hemvist (bott) här i landet i 5 år om inte nordisk medborgare (2 år) eller flykting (4 år).
4. hederlig levnadssätt (inte begått brott etc,)
Problem med identiteten
En av förutsättningarna för att en utlänning ska kunna beviljas svenskt medborgarskap efter ansökan är att han eller hon har styrkt sin identitet (11 § MedbL).
En sökande som inte kan styrka sin identitet får ändå beviljas svenskt medborgarskap, men endast om han eller hon sedan minst åtta år har hemvist här i landet och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig (12 § andra stycket MedbL).
I förarbetena uttalas vidare bl.a. följande. För att dispens ska få medges bör krävas att sökanden gör sannolikt att den identitet han eller hon uppger är riktig. Utgångspunkten bör vara att prövningen om så är fallet ska ske utifrån samtliga omständigheter i ärendet och utmynna i en samlad bedömning.
Två huvudfaktorer bör vara trovärdigheten av de uppgifter sökanden lämnar om dels sin identitet, dels anledningen till att han eller hon inte kan styrka identiteten. Ett exempel på en omständighet som bör väga tungt när det gäller trovärdigheten beträffande uppgifterna om sökandens identitet är om han eller hon vidhållit samma uppgifter under hela vistelsen i Sverige. När det gäller trovärdigheten beträffande uppgifterna om anledningen till att sökanden inte kan styrka sin identitet är omständigheterna i anslutning till att utlänningen anlänt till landet av stor betydelse.
En faktor i detta sammanhang är vad sökanden uppger som skäl för att det inte heller i ett senare skede varit möjligt att skaffa fram godtagbara handlingar. Grundkravet bör vara att en utlänning
ska ha gjort vad som skäligen kan förväntas av honom eller henne för att styrka sin identitet (prop. 1997/98:178 s. 17 f.).
Familjemedlemmar kan styrka identiteten
En sökandes nära anhörig, som har styrkt sin identitet, kan lämna uppgifter som gör att en sökandes identitet får anses styrkt. Enligt praxis och förarbeten krävs då bl.a. att den anhörige har förvärvat svenskt medborgarskap genom godtagbar identitetshandling, att den anhöriges relation
till sökanden är make/maka, förälder, syskon eller vuxet barn samt att sökanden och den anhörige lämnat samstämmiga uppgifter om identitet, släktskap, familjeförhållanden, bakgrund m.m.
Dessutom krävs för att en make eller maka ska kunna styrka en persons identitet att paret ska ha levt tillsammans före ankomsten till Sverige på ett sådant sätt att den anhörige har förvärvat tillräcklig kunskap om den sökandes levnadshistoria och identitet (prop. 1997/98:178 s. 8 f. och MIG 2010:17).
Skulder kan “skapa problem“
Att ha skulder kan medföra att villkoret om hederligt levnadssätt inte anses vara uppfyllt om utlänningen har visat en ovilja att göra rätt för sig. Om det konstaterats att sökanden har skulder ankommer det på sökanden att visa att denne gjort vad som rimligen kan krävas av honom eller henne för att göra rätt för sig (MIG 2007:24 och 2016:12).
Brott kan göra att man inte får bli medborgare
Myndigheterna tycker att inte att alla har rätt till medborgarskap även om man uppfyller kraven. (prop. 1975/76:136 s. 34). De anser att staten mer godtyckligt (diskretionärt) har rätt tolka lagen att för att se om någon bör bli svensk medborgare eller inte (prop. 1997/98:178 s. 15).
En av förutsättningarna för att en utlänning ska kunna få medborgarskap (naturaliseras) är att sökanden haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt (11 § 5 MedbL).
Om tillräckligt lång tid har gått sedan brottet begicks så kan medborgarskap ändå beviljas.
Om du är misstänkt för brott så ska ärendet “vila”
Tyngdpunkten i prövningen av utlänningens levnadssätt i medborgarskapsärenden ska ligga på en bedömning av sökandens framtida levnadssätt (prop. 1994/95:179 s. 57 och 79). Redan en misstanke om brott kan läggas till grund för bedömningen av om en utlänning har haft och kan förväntas ha ett hederligt levnadssätt. Ett svenskt medborgarskap bör inte beviljas så länge
brottsmisstanken kvarstår (MIG 2013:10).
När det gäller frågan om misstanke om brott läggs enbart en sådan misstanke inte utlänningen till last även om det finns en fullständig polisutredning. I sådant fall får ärendet i stället vila i avvaktan på domstolsprövning (jfr prop. 1975/76:136 s. 58). Ett medborgarskap bör aldrig beviljas förrän en
brottsmisstanke lett till en dom eller något annat beslut (SOU 1994:33 s. 51).
25 års karens vid deltagande i organisation som Migrationsverket anser har begått allvarliga brott
En person som har haft samröre med en organisation med verksamhet som Migratonsverket anser har begått “grova övergrepp såsom tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar bör inte beviljas svenskt medborgarskap förrän lång tid förflutit (Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2007:40).
Tiden som bör ha gått innan man kan få medborgarskap kallas “karenstid” och den bör som regel vara 25 år, men kan vara såväl längre som kortare. En bedömning ska göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet (MIG 2019:11). Det ställs inget krav på att den enskilde själv ska ha varit direkt eller indirekt delaktig i övergrepp som organisationen gjort sig skyldig till. Det är tillräckligt att han eller hon varit verksam i organisationen eller haft ett bestämmande inflytande över den.
Faktorer som bör beaktas vid bedömningen är exempelvis personens kännedom om och delaktighet i de övergrepp som organisationen har gjort sig skyldig till samt om han eller hon har haft ett bestämmande inflytande över övergreppen eller en framträdande position i organisationen.
Även hur aktiv personen har varit i organisationen och karaktären på de aktiviteter han eller hon har deltagit i bör vägas in i bedömningen. Andra faktorer som kan beaktas är om personen har varit verksam i organisationen när han eller hon var ett barn och om sökanden har varit verksam i organisationen frivilligt eller under tvång. Omständigheter som tyder på att personen skulle kunna utgöra en säkerhetsrisk bör tillmätas särskild betydelse (MIG 2007:40 och MIG 2019:11).
Om man har deltagit i den syriska eller eritreanska armén så är risken stor att Migrationsverket hindrar att man blir medborgare.
Det finns undantag
Även om du har begått brott så kan du ändå få svenskt medborgarskap om det finns särskilda skäl till det (12 § MedbL). Dispens från villkoret om hederligt levnadssätt bör bara ges i undantagsfall, exempelvis om det finns mycket starka humanitära skäl (MIG 2007:24).