Det olika regler om din far var gift eller inte.
Om din far var ensamstående eller sambo
Om den avlidne inte var gift så gäller ordningen nedan:
1. Barn och barnbarn
I första hand är det den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) som ärver. Bröstarvingar är avkomlingar till den avlidne. Om något av barnen har dött tidigare (eller avstår från sin rätt att ärva) ärver hans eller hennes barn.
2. Föräldrar och syskon
Om det inte finns några bröstarvingar ärver den avlidnes föräldrar. Är de döda ärver den avlidnes syskon. Om någon av syskonen har dött tidigare ärver deras barn.
3. Övriga släktingar
Finns det inga föräldrar, syskon eller syskonbarn ärver den avlidnes farföräldrar eller morföräldrar. Är de döda ärver den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Deras barn (den avlidnes kusiner) har dock ingen rätt till arvet.
Finns det inget testamente och inga släktarvingar, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
Om den avlidne var gift
I de flesta fall ska det först göras en bodelning för att se hur stor del av egendomen som tillhör dödsboet.
Om den avlidne inte har barn.
Den efterlevande maken eller makan ärver. Det behövs ingen bodelning.
Om den avlidne hade gemensamma barn med maken eller makan
Först ska en bodelning göras.
-Den efterlevande maken eller makan ärver med fri förfoganderätt. Det betyder att maken eller makan får göra vad hen vill med egendomen under sin livstid – även förbruka den helt och hållet – men inte bestämma över den genom testamente.
-Makarnas gemensamma barn har rätt till arv först när båda föräldrar har dött.
Detta gäller dock inte om det pågår en skilsmässa mellan makarna. I ett sådant fall ska den egendom som tillhör dödsboet efter bodelning fördelas enligt de regler som gäller om den avlidne inte var gift.
Om den avlidne har barn som den andra maken eller makan inte är förälder till, så kallade särkullbarn
Först ska en bodelning göras.
Särkullbarn till den avlidne har rätt att få ut sitt arv genast och behöver inte vänta tills styvföräldern har dött.
Barnet kan dock avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken. I så fall får barnet rätt till efterarv vid den efterlevande makens död på samma sätt som gemensamma bröstarvingar.
Om den avlidne hade ett testamente
Har den avlidne skrivit ett testamente är det testamentet som gäller i stället för arvsordningen. Dock finns begränsningar som innebär att den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) alltid har rätt till en del av arvet. Läs mer på sidan om testamente
Boutrednings- och skiftesman, om man behöver hjälp
De efterlevande som tar hand om dödsboet kallas dödsbodelägare. Dödsbodelägarna ska sköta dödsboet gemensamt. Det betyder att de behöver vara överens om till exempel att betala räkningar, avsluta autogiron, avsluta konton eller sälja värdepapper.
Om man behöver hjälp så kan dödsbodelägare enligt 19 kap. 1 § första stycket ärvdabalken
förordna att egendomen i dödsboet ska avträdas till förvaltning av boutredningsman
samt utse någon att i sådan egenskap handha förvaltningen.
Av 19 kap. 3 § första stycket ärvdabalken följer att valet av boutredningsman ska göras så att uppdraget kan förväntas bli utfört med den insikt som boets beskaffenhet kräver. Särskilt avseende ska fästas vid förslag av dem, vilkas rätt är beroende av utredningen.