Om man inte kan komma överens så kan överens om var barnen ska bo så kan t.ex. kommunen hjälpa till med rådgivning. Om det inte fungerar så kan vända sig till tingsrätten som kan bestämma var barnen ska bo.
Det finns tre “saker” som tingsrätten kan bestämma över när det gäller barnen och det är vårdnaden (ansvaret för barnen), boendet och umgänge (att barn träffar föräldrar). Den som har ensam vårdnad om barnen kan bestämma var barnen ska bo. Men om föräldrarna har gemensam vårdnad (kallas delad vårdnad) och inte kommer överens om boendet så måste någon utomstående hjälpa till.
Vad säger lagen (föräldrabalken) om barnens boende?
När det gäller domar och beslut som berör barns boende med föräldrar är det endast barnets bästa (6 kap 2 a §) och ingenting annat som ska vara vägledande för tingsrättens avgörande.
Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende särskilt bl a vid risken att barnet utsätts för övergrepp eller annars far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Barnet ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor om vårdnad, boende och umgänge och att åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. (6 kap 2 a och b §§ föräldrabalken).
Barn har enligt 6 kap 1 § rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. I rätten till omvårdnad ingår inte endast rätten för barnet att få sina materiella behov tillgodosedda.
Minst lika viktiga är barnets psykiska behov. I barnets rätt till trygghet ligger bl.a. att få leva i ett stabilt förhållande och att ha någon att lita på. Till en god vård och fostran hör att barnet får känna sin samhörighet med familjen och att barnet får pröva sin förmåga och utveckla sina inneboende resurser för att efter hand frigöra sig från sitt beroende av vårdnadshavare. I en god fostran ligger också att barnet får lära sig att sätta gränser för sitt handlande och ta ansvar
Vilka faktorer tar tingsrätten hänsyn till?
En förälder anklagar ibland den andra för att vara olämplig som boendeförälder. Viktiga faktorer för att bedöma om en förälder är olämplig är t.ex. våldsamhet och missbruk och omsorgsbrister.
En förälder kan anses mindre lämplig om föräldern motsätter umgänge.
En annan faktor är som vägs in i vad som är bäst för barnet är barnets behov av kontinuitet, att inte ryckas upp från en miljö som barnet är van vid.
Riskbedömning
När det framförts uppgifter om att barnen eller annan närstående riskerar utsättas för våld måste tingsrätten alltid göra en riskbedömning. I de fall domstolen kommer fram till att det finns en risk för att barnet eller någon annan i familjen kan fara illa bör detta väga tungt vid den helhetsbedömning av samtliga omständigheter som ska göras.
Tingsrätten tar in en utredning från familjerätten (enhet inom socialtjänsten)
Tingsrätterna lägger stor vikt vid “boende- och umgängesutredningar” som de inhämtar från familjerätten. Utredarna har ofta barnsamtal för att försöka ta reda på vad barnen själva tycker. Även om man kritiserar utredningen så tvivlar tingsrätten oftast inte på utredningens innehåll och slutsatser. Detta gör att utredningen och den slutsats som ofta blir avgörande för var kommer att bo.
Tillfälligt beslut
Enligt 6 kap 20 § föräldrabalken får rätten, om det behövs, fatta ett tillfälligt beslut (interimistiskt) i fråga om bl.a. boende och umgänge.
Innan ett tillfälligt (interimistiskt) beslut inhämtas upplysningar från familjerätten i föräldrarnas hemkommuner om barnets och föräldrarnas förhållanden, bakgrund och kontakter med sociala myndigheter.