Det heter i lagen (föräldrabalken) att föräldrar ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är “skäligt” med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Om ett barn bor mer hos den andra föräldern så blir du skyldig att betala underhållsbidrag. Om du inte betalar underhållsbidrag så kan den andra föräldern ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan.
Den andra föräldern kan också välja att försöka tvinga dig att betala underhållsbidrag via tingsrätten.
Hur resonerar domstolarna?
Föräldrarna ska svara för underhåll åt ett barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Om den ena föräldern har del av vårdnaden men inte bor varaktigt tillsammans med barnet ska denne fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. (7 kap. 1 § och 2
§ föräldrabalken).
Det är den part som yrkar underhållsbidrag som har bevisbördan rörande barnets behov samt den andre förälderns förvärvsinkomst och kostnader (jfr NJA 1995 s. 297, NJA 1991 s. 370 och
NJA 1983 s. 573).
Barnets behov
Om parterna inte kommer överens om hur man ska beräkna barnets behov så använder tingsrätten ofta schablonbelopp i Socialnämndens Allmänna råd. Schablonbeloppen används som utgångspunkt och måste justeras utifrån det bidragsberättigade barnets individuella behov (Wallin m.fl., Föräldrabalken en kommentar till 7 kap. och 7 kap. 1 §, publicerad i JUNO den 9 juli 2021).
Schablonbeloppen omfattar kostnader för bl.a. livsmedel, hygienprodukter, kläder och skor, lek och fritid, TV, telefon, hushållsel, försäkringar och fickpengar.
Kostnader för fotvård, ansiktsbehandlingar, microneedling är av ”vardagslyx” karaktär
och ingår inte i ett barns normalbehov. Grundbehovet kan dock bestämmas till ett
högre belopp än schablonen om särskilda individuella grundbehov finns. En förälder måste påstå och bevisa att det finns sådana behov för att de ska räknas med.