Om du har svårt att få träffa dina barn på grund av en konflikt med den andra föräldern kan en domstol hjälpa dig att få möjlighet att träffa barnen. Du kan även vända dig till kommunens familjerätt som kan kalla till ett möte för att diskutera situationen.

Barnets rätt

Barnet har rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med (6 kap. 15 § föräldrabalken). Umgänget är dock i första hand till för barnet och ska vara förenligt med barnets bästa (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Någon plikt för barnet att umgås med föräldern eller någon absolut rättighet för föräldern att umgås med barnet finns inte. Myndigheterna ska alltid utgå från vad som är bäst för barnet. Det betyder att man måste argumentera för att ett visst umgänge är bra för barnen och inte utifrån vad som är bra för föräldern.

Barnets bästa 

-ska vara avgörande vid alla beslut om umgänge.

Vid bedömningen av barnets bästa ska fästas avseende särskilt vid dels risken för att
-barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller
-att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller
-annars far illa,
-dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Vem betalar för juristen?

I umgängestvister finns ofta möjlighet att genom hemförsäkringen ansöka om att försäkringsbolaget ska betala för ett ombud eller om man har låg inkomst så kan man ofta få rättshjälp från staten som står för en stor del av kostnaden.

Samarbetssamtal på familjerätten?

Innan man vänder sig till domstol så kan man försöka få till ett samtal via kommunen (familjerätten). Det kan vara bra att prata med en jurist innan kontakt tas med familjerätten. Av erfarenhet vet vi att det ibland blir missförstånd mellan en förälder och personalen på familjerätten. Om föräldrarna skriver ett avtal hos familjerätten blir det juridiskt bindande på samma sätt som en dom i tingsrätten (om socialnämnden godkänner det).

Att vända sig till domstol

Den förälder som vill ha umgänge med barnen fyller i en stämningsansökan till tingsrätten och skriver där hur mycket barnen ska få träffa honom eller henne. Om det redan pågår ett mål om skilsmässa så skriva i det målet vad det är man vill (yrkanden). Den som ansöker om stämning måste betala en ansökningsavgift till domstolen. Det kostar 900 kr att sätta igång ett mål om umgänge. Om det vid domstolen redan finns ett pågående mål om skilsmässa behöver man inte betala någon ytterligare ansökningsavgift.

Man ska ansöka hos den tingsrätt där barnen var folkbokförda 1 november förra året. Man ringer till Skatteverket och ber att få bli kopplad till Folkbokföringen om man inte vet var skrivna (folkbokförda).

Svaromål och möte i domstolen

När man har skickat in sin stämningsansökan så ska den andra föräldern svara på ansökan i ett svaromål. Ibland kallar tingsrätten istället direkt till ett möte, en så kallad muntlig förberedelse. Syftet med mötet är att tingsrätten ska ta reda på hur föräldrarna ställer sig till föräldrarnas yrkanden (vad de vill få dom på) och hur föräldrarna ställer sig till varandras olika påståenden om vad som hänt. På mötet försöker ofta domaren att få föräldrarna att komma överens och ofta lyckas de med det och då slutar målet i domstolen genom en dom eller att domstolen skriver av målet.

När ”socialen” lämnar upplysningar

Tingsrätten beslutar ofta att ”socialen” (socialnämnden och familjerätten) ska lämna upplysningar eller göra en utredning för att se vad som är bäst för barnet. Då kontaktar en socialsekreterare föräldrarna och som ofta även barnet. Vad de säger skriver de sedan i en utredning.

Hur kan umgänge gå till?

Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller att de har annan kontakt, till exempel via telefon eller videosamtal. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnet ska få den kontakt det behöver med den förälder som det inte bor tillsammans med. Den förälder som barnet bor hos ska lämna sådana upplysningar om barnet som underlättar umgänget.

Hur en domstol kan resonera

Så här kan det låta:

Exempel 1. Nära och god kontakt

Trots pappans oförmåga att ta aktiv del i barnens liv så har barnet haft en tät och regelbunden kontakt med sin pappa och sina släktingar på pappans sida. Det har visserligen varit en del av förklaringen till den konflikt som uppkommit mellan pappans och mammans familj efter parternas skilsmässa men det är samtidigt viktigt för barnen att de har en fortsatt god och nära kontakt med sin pappa och hans familj.

Exempel 2. Barnen är ”rädda”.

Uppgifterna om att barnen inte vill ha umgänge med pappan är, vid det här laget, väl dokumenterade. De flesta uppgifterna om att pojkarna är rädda för honom bygger på uppgifter från mamman. Hennes uppgifter har dock stöd i vad exempelvis barnet ska ha berättat vid samtal med läraren efter det att utredningen färdigställts. Vid motsvarande samtal ska det äldre barnet ha sagt sig inte vara rädd. Det yngre barnet ska, möjligen på en ledande fråga, ha sagt sig var rädd. Mammans uppgifter vinner således visst stöd av vad pojkarna ska ha uppgett. Det är samtidigt uppenbart att de tagit mammans parti. Mot denna bakgrund och då hon inte låtit utredarna genomföra enskilda samtal med barnen har dessa uppgifter ett lågt bevisvärde.