Ett barn har alltid en eller två vårdnadshavare som oftast är barnet föräldrar. Vårdnadshavaren ansvarar för barnet och representerar barnet i olika situationer. Om en förälder inte har fått vårdnaden vid födseln eller har förlorat den så kan föräldern ansöka hos den tingsrätt där barnen var folkbokförda 1 november förra året för att få vårdnaden. Man ringer till Skatteverket och ber att få bli kopplad till Folkbokföringen om man inte vet.

Kommunen kan hjälpa till

Om ni som föräldrar inte kan enas om barns vårdnad kan ni få hjälp av kommunen. Innan du går till domstol i samband med en vårdnadstvist är det bra att försöka lösa tvisten med hjälp av kommunen där du bor. Ofta är det en avdelning som kallas familjerätten som kan erbjuda samarbetssamtal för att lösa konflikten. Om du och barnets andra förälder är överens kring boende, umgänge och vårdnad kan familjerätten hjälpa er att skriva ett avtal. Innan du går till familjerätten bör du ta kontakt med en jurist. Tänk på att det händer att personalen på familjerätten missuppfatta saker vilket kan leda till oförutsedda svårigheter.

Om ni inte kommer överens

Om ni inte kommer överens kan tingsrätten fatta beslut. Då skickar man en stämningsansökan till tingsrätten. Det kostar 900 kr att sätta igång ett mål om vårdnad.

Vad är viktigt i domstolens bedömning?

Den som vill övertyga en domstol om att vårdnaden om barnet ska ändras måste ta hänsyn till nedanstående faktorer. Domstolen ska inte utgå från förälderns behov utan barnets. Du måste övertyga domstolen att en förändring av vårdnaden kommer bli bättre för barnet. Regler om vårdnad finns i 6 kap. FB.

Barnets bästa ska vara avgörande vid alla beslut om vårdnad.
Vid bedömningen av barnets bästa ska fästas avseende särskilt vid dels risken för att
-barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller
-att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller
-annars far illa,
-dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Olämpliga vårdnadshavare. Exempel på en olämplig vårdnadshavare:
-Som utsätter barnet eller andra familjemedlemmar för våld.
-Som utsatt barnet för psykisk misshandel genom att förolämpa, kritisera, skrämma, förlöjliga, manipulera och straffa.
-Som hotar barnet eller andra familjemedlemmar.
-Som utsätter barnet för sexuella övergrepp.
-Som har ett missbruk i form av alkohohol, droger, medicin.
-Som tidigare fört bort och kvarhållit barnet.
-Som brister i omsorgen genom att inte utöva tillsyn, ordna med mat och kläder, hjälp med läxor, kramar, tröst och förståelse.
-Som har psykisk ohälsa.
-Som utan godtagbara skäl motarbetat en förälderas möjlighet att utöva umgänge med barnet (umgängessabotage).
-Kriminalitet/kriminell livsföring.
-Klarar inte barnets särskilda behov (t ex handikapp, diagnoser, m.m.)
-Religiös uppfattning (t.ex. vid medicinska behandlingar, m.m.)
-Begåvningshandikapp (omsorgssvikt)
-Fysiskt handikapp (omsorgssvikt)
-Sjukdom (t.ex. epilepsi, allvarlig diabetes, m.m.)
-Flyttningar (som äventyrar barn – förälderrelation/anknytning) m.m.

Barnets vilja. Vid bedömningen ska hänsyn tas till barnets vilja med beaktande
av barnets ålder och mognad (se 6 kap. 2 a §föräldrabalken).

Samarbetsförmåga. Tingsrätten ska vid en prövning av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros en av föräldrarna fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (se 6 kap. 5 § föräldrabalken). En gemensam vårdnad förutsätter
-att det finns en realistisk möjlighet för föräldrarna att gemensamt och
-inom rimlig tid lösa de frågor som rör barnet och hantera de delade meningar som kan finnas, utan att de mer regelmässigt behöver hjälp utifrån för att fatta beslut och
-utan att det uppstår ständiga konflikter som drabbar barnet.

En konflikt mellan föräldrarna bör dock inte utesluta gemensam vårdnad om motsättningarna kan antas vara av övergående natur och därför inte bedöms hindra ett fungerande samarbete på längre sikt i frågor som rör barnet.

Särskilt förordnade vårdnadshavare
Tingsrätten kan utse en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare för ett barn bland annat när föräldrarna är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden. Exempelvis kan en domstol besluta om vårdnaden för ensamkommande barn när barnet får uppehållstillstånd (6 kap. 8 a § FB).

Vårdnaden avslutas automatiskt på 18-årsdagen
Vårdnaden om ett barn avslutas alltid automatiskt i folkbokföringen på barnets 18-årsdag.

Unga föräldrar
En förälder som själv är under 18 år är normalt vårdnadshavare för sitt barn.

Om en förälder dör
Om båda föräldrarna är vårdnadshavare och den ena av dem dör blir den andra föräldern automatiskt ensam vårdnadshavare för barnet. Om bara en av föräldrarna är vårdnadshavare och denne dör ska vårdnaden efter beslut av tingsrätten föras över till den andre föräldern. Om det framstår som lämpligare kan vårdnaden i stället föras över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 9 § FB).