Skip to content Skip to left sidebar Skip to right sidebar Skip to footer

Nyheter

Grundprinciper som domstolen tillämpar

En bra bok för den som vill förstå hur domstolsprocessen fungerar är Tvistemålsprocessen 1 som är skriven av några domare och inte av universitetsjurister som ofta levererar böcker som inte är direkt anpassade de som praktiskt arbetar med juridik. I boken beskrivs bl.a. en del av de grundläggande principer som domstolen tillämpar.

1. Bästa bevismedlet. Principen framgår delvis från RB 35:14, och innebär att om en kunskapskälla kan utnyttjas på flera olika sätt, så ska det bevismedel som medför den säkraste bevisningen användas. Man ska exempelvis sträva efter att använda bevismedel som gör beviskedjan så kort som möjligt.

2. Omedelbarhet. Rätten får enligt omedelbarhetsprincipen endast fästa avseende vid bevisfakta som direkt iakttagits av rätten under huvudförhandlingen eller bevisfakta som man kan sluta sig till från vad som direkt iakttagits. Om en part framför något under förberedelsen får alltså inte inte rätten ta hänsyn till detta om det inte upprepas under huvudförhandlingen. Principen syftar till att rätten ska ha bra förutsättningar att få överblick och kunna värdera hela bevismaterialet i ett sammanhang.

3. Koncentration. Principen att huvudförhandlingen i en rättegång ska ske utan avbrott. Koncentrationsprincipen, som hänger samman med omedelbarhetsprincipen, innebär att huvudförhandlingen i ett mål som regel ska ske utan avbrott (”fortgå i ett sammanhang”), och finns uttryckt i RB 43:11 (för tvistemål) samt 46:11 (för brottmål).

Avhysning – Vad bör jag veta om jag ska avhysas?

Innan du kan avhysas måste det finnas ett beslut

Det är bara Kronofogden som får avhysa (kasta ut) någon från en bostad. För att de ska göra det måste finnas ett beslut (utslag från Kronofogden eller Hyresnämnden) eller en dom (från tingsrätten) som säger att någon ska flytta. Om du inte håller med om att du måste flytta så måste du svara till domstolen eller Kronofogden att du inte vill flytta och förklara varför. Det är viktigt att du mailar in ditt svar eftersom det förekommer att brev kommer bort. Många personer som inte vill eller kan flytta väntar med att svara för att få mera tid att hitta annan bostad.

Av vilka anledningar man få ett beslut/dom mot sig att man måste flytta?

En vanlig anledning är att det hyresavtal man har har slutat gälla för avtalstiden gått ut eller att man har ett ”dåligt” hyresavtal som inte ger en rätt att bo kvar om hyresvärden säger upp avtalet. En annan vanlig anledning är att man inte har betalat hyran. Om man dröjer med att betala hyran mer än en vecka och efter en påminnelse fortfarande inte har betalat så är detta en grund för förverkande (12 kap. 42 § första punkten jordabalken). Med förverkande menas att hyresvärden har rätt att säga upp kontraktet i förtid och då få hyresgästen att flytta. Om anledningen till den försenade betalningen är sjukdom eller annan liknande oförutsedd händelse och hyresgästen så snart denne kan betalar hyran försvinner den förverkandegrunden (12 kap. 44 § fjärde stycket andra punkten jordabalken).

Vad är en avhysning enligt lagen?

16 kap 1 § Utsökningsbalken: Med avhysning avses en förpliktelse för tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad.

Man ska ha rätt att yttra sig

16 kap 2 §: Innan avhysning sker ska svaranden beredas tillfälle att yttra sig. Saknar svaranden känt hemvist och har det inte kunnat klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning dock ske utan hinder av att han eller hon inte har beretts tillfälle att yttra sig.

De måste först delge dig

Det innebär att de måste få in en bekräftelse på att du fått information om avhysningen för att gå vidare.

16 kap 2 §: I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden bereds tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen. Har delgivningsmottagaren känt hemvist inom riket men träffas varken han eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 34–37 §§delgivningslagen och kan det inte klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist. Är svaranden bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller henne med posten under hans eller hennes utländska adress.

Hänsyn ska tas till den sökandens intresse

16 kap 3 §: Avhysning skall genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation. Om möjligt skall avhysning ske inom fyra veckor från det att behövliga handlingar kom in till kronofogdemyndigheten. Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden bereddes tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det att underrättelse sändes till honom.

Man kan få anstånd i max fyra veckor

16 kap 4 §: Om det behövs av hänsyn till svaranden får kronofogdemyndigheten medge anstånd med avhysningen under högst två veckor från utgången av den tid som anges i 3 § andra stycket. Föreligger synnerliga skäl får anståndet utsträckas till högst fyra veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som har medgivits av myndigheten. Har på grund av 3 § tredje stycket hinder mött att genomföra avhysningen inom den tid som anges i 3 § andra stycket, skall anståndstiden räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat äga rum.

Den som vill avhysa dig kan ge dig mera tid om de vill

16 kap 5 §: Medger sökanden uppskov med avhysningen och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.

Kronofogden ska flytta din saker och magasinera dina saker

16 kap 6 §: Kronofogdemyndigheten skall vid behov ombesörja transport av egendom som skall bortföras, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidtaga andra liknande åtgärder som föranleds av avhysningen. Innan åtgärd enligt första stycket vidtas, skall parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, bortskaffa den. Innan egendomen säljs eller bortskaffas skall svaranden, om han kan nås, anmanas att hämta egendomen.

Hur kan jag stoppa min utvisning?

Av vilka anledningar kan man bli utvisad?

Utvisning ur Sverige kan ske om den utländske medborgaren saknar pass eller uppehållstillstånd, av hänsyn till allmän ordning och säkerhet eller om den utländske medborgaren döms för ett brott som kan leda till fängelse.

Utlänningslagen 8 kap 6 §“En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som inte avvisas enligt 2 § 1 eller 2 får utvisas ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet. Lag (2014:198).”

Om man har fått ett beslut om utvisning från Migrationsverket

I beslutet står det ofta hur lång tid man har på sig att lämna Sverige, ofta inom två till fyra veckor från det att beslutet fått laga kraft. Att beslutet har fått laga kraft betyder att det har börjat gälla och inte längre går att överklaga. Det sker i de flesta fall tre veckor efter att Migrationsverket har meddelat dig om beslutet. Om man t.ex. hämtar ett rekommenderat brev eller tar emot beslut hos Migrationsverket så räknas tiden från den dagen. 

Ett beslut om avvisning

Om Migrationsverket anser att det är uppenbart att man inte har grund för asyl, eller något annat skäl för uppehållstillstånd i Sverige, kan man få ett beslut om avvisning som ska genomföras omedelbart. Man kan bara få ett sådant beslut om Migrationsverket avgör din ansökan inom tre månader. Om man får ett beslut om avvisning som ska genomföras omedelbart kan man bli tvungen att lämna Sverige även om du överklagar beslutet.

Hur kan man stoppa en utvisning?

Verkställighetshinder

Om man fått utvisningbeslut, men något speciellt händer som hindrar en person från att åka tillbaka till sitt hemland, kan man ansöka om verkställighetshinder hos Migrationsverket. Har man fått avslag på ansökan om verkställighetshinder kan man överklaga beslutet.

Om det händer något som gör att man inte kan återvända hem trots att det finns ett beslut som säger att man måste det så finns det verkställighetshinder. Det betyder hinder mot att genomföra beslutet om avvisning eller utvisning.

Migrationsverket avbryta hemresa bara om det kommer fram ny information efter att du har fått beslutet. Det kan till exempel handla om att

-säkerhetsläget, de politiska förhållandena i ditt hemland har ändrats och det gör att man inte kan återvända

-att man har blivit för sjuk för att genomföra resan

-att man har fått en livshotande sjukdom och det inte går att få vård i hemlandet

-din familjesituation har förändrats.

-ny viktig bevisning

-I vissa fall kan de nya omständigheterna vara något som man inte tidigare berättat om för Migrationsverket, för att man inte kände till omständigheterna tidigare.

Att en person är orolig inför hemresan, eller har sociala eller ekonomiska problem i hemlandet är inte tillräckligt för att Migrationsverket ska ändra beslutet.

Nyhetskrav och giltig ursäkt

Det måste handla om nya omständigheter som inte har prövats tidigare. Det kallas att det finns ett nyhetskrav. Därför räcker det inte att göra små förändringar eller tillägg till det man redan berättat om för Migrationsverket. Det räcker heller inte att säga att något gått fel tidigare.

Det kan vara så att man inte vågat eller visste att det var viktigt att berätta om ett visst asylskäl. Om det är så att man kunde ha berättat om de nya omständigheterna tidigare så måste man förklara för Migrationsverket varför man inte har berättat tidigare. Det kallas att man måste visa att man har haft giltig ursäkt till att inte berätta om skälen tidigare.

Om det är så att de asylskäl man inte har berättat om är kopplat till din sexuella läggning, eller att man inte har kunnat eller orkat berätta om övergrepp och förföljelse relaterat till kön, kan Migrationsverket ta hänsyn till att vissa asylskäl är svåra att berätta om, i synnerhet om inte förutsättningarna för att kunnat berätta varit exemplariska. Man kanske har haft ett manligt offentligt biträde och en manlig tolk och därför inte kunnat berätta om händelser man varit med om.

Praktiska verkställighetshinder

Ett praktiskt verkställighetshinder innebär att det inte går att genomföra en utvisning eller avvisning. Om Migrationsverket bedömer att det föreligger ett praktiskt verkställighetshinder kan ett uppehållstillstånd beviljas. Ett praktiskt verkställighetshinder kan exempelvis vara när en person inte tas emot av sitt hemland eller när ett ensamkommande barn inte har något ordnat mottagande i sitt hemland.

Migrationsverket konstaterar i sitt rättsliga ställningstagande att det är personen som söker uppehållstillstånd som har bevisbördan att visa att det föreligger ett praktiskt verkställighetshinder. Det föreligger dock en delad utredningsskyldighet på Migrationsverket och sökanden. Enligt praxis från Migrationsöverdomstolen måste utredningen visa att det finns konkreta hinder mot att verkställa utvisningen för att en person ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Vidare uppställs höga krav på bevisningen. Vid bedömningen ska det göras en sammanvägning av vad som hindrar verkställigheten, hur lång tid hindret kan komma att bestå och vilka åtgärder som kan vidtas för att undanröja det.

Vad ansökan bör innehålla

-ärendenummer (ärendenumret står på ditt LMA-kort)

-vad som är nytt och varför du inte kan återvända hem 

din adress.

-Dokument som styrker det man skriver om i brevet, helst i original.

Underteckna brevet med namn. Man ska helst skriva på svenska eller engelska för att få besked snabbare.

Mejla ansökan till: migrationsverket@migrationsverket.se

Tänk på att ange kontaktuppgifter som verkligen kollas!

Hur kan jag få hjälp av Europadomstolen?

Läs mer här:

Utvisning vid brottslighet

Utlänningslagen 8 a kap. 1 §: “En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. En sådan utlänning får utvisas också om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till och dömer till en annan påföljd.

Utvisning får dock ske endast om utlänningen döms till svårare påföljd än böter och om gärningen är av sådant slag och övriga omständigheter är sådana att det kan antas att han eller hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet, eller

brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar.”

Hur tänker en åklagare när det gäller utvisning vid brottslighet?

Det här schemat följer en åklagare så det kan visa om det är troligt att man får ett utvisning mot sig om myndigheterna påstår att man har begått ett brott. Läs mer här.

Migrationsverkets arbete med utvisning

Migrationsverket har särskild personal som arbetar med att få personer att lämna landet. När man har fått ett beslut om avvisning eller utvisning kallas man ofta till ett samtal med en handläggare på Migrationsverket för att “planera ett återvändande”. Man får då information om vilka alternativ som finns. Man kan själv kontakta Migrationsverket för att få ett utresebevis som lämnar in i en svensk passkontroll när man lämnar landet.

Stöd till åter­vän­dande

Beroende på vilket land man kommer ifrån kan det finnas möjlighet till att få pengar eller andra former av stöd som gör det lättare för dig att etablera sig i hemlandet igen. En förutsättning för att kunna få pengar är att man återvänder självmant.

Migrationsverket minskar pengarna till den som inte återvänder

När beslutet om utvisning inte går att överklaga längre har man inte längre rätt till boende och ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Det gäller för någin som är vuxen och inte är vårdnadshavare till barn under 18 år. Den som fortfarande har rätt till ekonomiskt stöd från Migrationsverket (till exempel barnfamiljer) kan få minskad dagersättning om han eller hon inte samarbetar för att lämna landet.

Om man inte samarbetar kan Migrationsverket ta ett beslut om uppsikt eller förvar. Uppsikt innebär att man regelbundet måste anmäla dig hos Migrationsverket eller polisen. Om man får ett beslut om förvar måste man bo på ett låst boende i väntan på avresan.

Åter­re­se­förbud

Om man inte lämnar Sverige inom den tid som står i beslutet kan man få ett återreseförbud som innebär att man inte får återvända till något av Schengenländerna eller Rumänien, Bulgarien och Kroatien. Återreseförbudet gäller i ett år. Om man har fått ett beslut om avvisning som ska genomföras omedelbart får man alltid ett återreseförbud i normalt minst två år, även man lämnar Sverige direkt.

Åter­re­se­förbud av andra skäl

Om Migrationsverket inte tror att man kommer att lämna Sverige frivilligt kan man få ett återreseförbud till Schengenområdet som gäller i upp till fem år. Detta kan till exempel ske om man

har hållit sig undan förut

har sagt att man inte tänker lämna Sverige

har använt en falsk identitet eller inte hjälpt Migrationsverket att ta reda på din identitet

medvetet har lämnat uppgifter som inte stämmer eller inte berättat viktig information

har dömts för brott som kan ge fängelse.

Om man får ett återreseförbud av någon av dessa orsaker förlorar man den tid man hade på dig för att resa hem frivilligt och måste lämna landet omedelbart.

När polisen tar över ansvaret för ett åter­vän­dande

Om Migrationsverket tycker att det inte går att genomföra avvisningen eller utvisningen på grund av att någon inte samarbetar kan Migrationsverket lämna över ansvaret för att person ska lämna landet till polisen. Om ,an håller dig undan har polisen rätt att efterlysa och eftersöka dig. Polisen har också rätt att använda tvång för att du ska lämna landet.

Umgänge – Hur kan jag få träffa min barn?

Om du har svårt att få träffa dina barn på grund av en konflikt med den andra föräldern kan en domstol hjälpa dig att få möjlighet att träffa barnen. Du kan även vända dig till kommunens familjerätt som kan kalla till ett möte för att diskutera situationen.

Barnets rätt

Barnet har rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med (6 kap. 15 § föräldrabalken). Umgänget är dock i första hand till för barnet och ska vara förenligt med barnets bästa (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Någon plikt för barnet att umgås med föräldern eller någon absolut rättighet för föräldern att umgås med barnet finns inte. Myndigheterna ska alltid utgå från vad som är bäst för barnet. Det betyder att man måste argumentera för att ett visst umgänge är bra för barnen och inte utifrån vad som är bra för föräldern.

Barnets bästa 

-ska vara avgörande vid alla beslut om umgänge.

Vid bedömningen av barnets bästa ska fästas avseende särskilt vid dels risken för att
-barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller
-att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller
-annars far illa,
-dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Vem betalar för juristen?

I umgängestvister finns ofta möjlighet att genom hemförsäkringen ansöka om att försäkringsbolaget ska betala för ett ombud eller om man har låg inkomst så kan man ofta få rättshjälp från staten som står för en stor del av kostnaden.

Samarbetssamtal på familjerätten?

Innan man vänder sig till domstol så kan man försöka få till ett samtal via kommunen (familjerätten). Det kan vara bra att prata med en jurist innan kontakt tas med familjerätten. Av erfarenhet vet vi att det ibland blir missförstånd mellan en förälder och personalen på familjerätten. Om föräldrarna skriver ett avtal hos familjerätten blir det juridiskt bindande på samma sätt som en dom i tingsrätten (om socialnämnden godkänner det).

Att vända sig till domstol

Den förälder som vill ha umgänge med barnen fyller i en stämningsansökan till tingsrätten och skriver där hur mycket barnen ska få träffa honom eller henne. Om det redan pågår ett mål om skilsmässa så skriva i det målet vad det är man vill (yrkanden). Den som ansöker om stämning måste betala en ansökningsavgift till domstolen. Det kostar 900 kr att sätta igång ett mål om umgänge. Om det vid domstolen redan finns ett pågående mål om skilsmässa behöver man inte betala någon ytterligare ansökningsavgift.

Man ska ansöka hos den tingsrätt där barnen var folkbokförda 1 november förra året. Man ringer till Skatteverket och ber att få bli kopplad till Folkbokföringen om man inte vet var skrivna (folkbokförda).

Svaromål och möte i domstolen

När man har skickat in sin stämningsansökan så ska den andra föräldern svara på ansökan i ett svaromål. Ibland kallar tingsrätten istället direkt till ett möte, en så kallad muntlig förberedelse. Syftet med mötet är att tingsrätten ska ta reda på hur föräldrarna ställer sig till föräldrarnas yrkanden (vad de vill få dom på) och hur föräldrarna ställer sig till varandras olika påståenden om vad som hänt. På mötet försöker ofta domaren att få föräldrarna att komma överens och ofta lyckas de med det och då slutar målet i domstolen genom en dom eller att domstolen skriver av målet.

När ”socialen” lämnar upplysningar

Tingsrätten beslutar ofta att ”socialen” (socialnämnden och familjerätten) ska lämna upplysningar eller göra en utredning för att se vad som är bäst för barnet. Då kontaktar en socialsekreterare föräldrarna och som ofta även barnet. Vad de säger skriver de sedan i en utredning.

Hur kan umgänge gå till?

Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller att de har annan kontakt, till exempel via telefon eller videosamtal. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnet ska få den kontakt det behöver med den förälder som det inte bor tillsammans med. Den förälder som barnet bor hos ska lämna sådana upplysningar om barnet som underlättar umgänget.

Hur en domstol kan resonera

Så här kan det låta:

Exempel 1. Nära och god kontakt

Trots pappans oförmåga att ta aktiv del i barnens liv så har barnet haft en tät och regelbunden kontakt med sin pappa och sina släktingar på pappans sida. Det har visserligen varit en del av förklaringen till den konflikt som uppkommit mellan pappans och mammans familj efter parternas skilsmässa men det är samtidigt viktigt för barnen att de har en fortsatt god och nära kontakt med sin pappa och hans familj.

Exempel 2. Barnen är ”rädda”.

Uppgifterna om att barnen inte vill ha umgänge med pappan är, vid det här laget, väl dokumenterade. De flesta uppgifterna om att pojkarna är rädda för honom bygger på uppgifter från mamman. Hennes uppgifter har dock stöd i vad exempelvis barnet ska ha berättat vid samtal med läraren efter det att utredningen färdigställts. Vid motsvarande samtal ska det äldre barnet ha sagt sig inte vara rädd. Det yngre barnet ska, möjligen på en ledande fråga, ha sagt sig var rädd. Mammans uppgifter vinner således visst stöd av vad pojkarna ska ha uppgett. Det är samtidigt uppenbart att de tagit mammans parti. Mot denna bakgrund och då hon inte låtit utredarna genomföra enskilda samtal med barnen har dessa uppgifter ett lågt bevisvärde.

Visum – Hur kan jag få hit mina släktingar på besök?

Om man är medborgare i ett land utanför EU och vill besöka Sverige i max 90 dagar så ska man ansöka om visum.

Man kan få visum av olika orsaker, t.ex. för att besöka släkt och vänner, för affärs- eller konferensbesök, turistbesök, medicinsk behandling, besöka Sverige i religiöst syfte, som utbytesdoktorand, för volontärarbete eller praktik.

Man kan ansöka om visum tidigast sex månader innan man ska resa och det är viktigt att vara ute i god tid eftersom det kan bli avslag om beslutet drar ut på tiden så att ankomstiden i ansökan överskrids.

Det är resans huvuddestination som avgör vid vilket lands ambassad som man ska ansöka. Ett visum gäller endast för besök och man får normalt sätt inte arbeta under tiden visumet gäller.

Krav för att besöka släkt om vänner

Det som krävs är följande:

-ha ett pass som är giltigt minst tre månader efter att visumet har slutat gälla, är utfärdat under den senaste tioårsperioden och har minst två tomma sidor.
-kunna beskriva syftet med besöket
-ha fått en inbjudan från den person du ska besöka (blanketten Inbjudan inför ansökan om Schengenvisering, 240011PDF)
-ha en individuell medicinsk reseförsäkring som täcker de kostnader som kan uppstå i samband med akut läkarhjälp, brådskande sjukhusvård eller transport till hemlandet av medicinska skäl (försäkringen ska täcka kostnader på minst 30 000 euro och gälla i alla Schengenländer)
-ha pengar för uppehälle och hemresa (Sverige kräver att du har 450 kronor för varje dag som besöket i Sverige varar, vilket också kan bekostas av den inbjudande personen)
-visa att du har för avsikt att lämna Sverige och Schengenområdet senast sista dagen för visumtidens giltighet
-ett fotografi i passformat som är taget rakt framifrån och som inte är äldre än sex månader (endast för dig som inte infinner dig personligen för att ansöka)
-andra dokument som ambassaden kan kräva. Kolla med ambassaden!

Vanliga anledningar till avslag

Påstående om tvivel när det gäller avsikt att åka tillbaka

Standardformulering i dom: ”En ansökan om visering ska avslås om det finns rimliga tvivel när det gäller sökandens avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut (artikel 32.1 i viseringskodexen). Ansökan ska även avslås när det finns rimliga tvivel på tillförlitligheten hos sökandens utsagor (artikel 32.1 a ii och b viseringskodexen).”

Påstående om tvivel när det gäller avsikten med besöket

Standardformulering i dom: ”En ansökan om visering ska avslås om den sökande inte kan styrka ändamålet och villkoren för den planerade vistelsen eller om det föreligger rimliga tvivel på äktheten hos de styrkande handlingar som sökande lämnat in eller på innehållets sanningsenlighet, tillförlitligheten hos sökandes utsagor eller dennes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut (artikel 32.1 i viseringskodexen).”

Vårdnad – Hur kan jag få vårdnaden om mina barn?

Ett barn har alltid en eller två vårdnadshavare som oftast är barnet föräldrar. Vårdnadshavaren ansvarar för barnet och representerar barnet i olika situationer. Om en förälder inte har fått vårdnaden vid födseln eller har förlorat den så kan föräldern ansöka hos den tingsrätt där barnen var folkbokförda 1 november förra året för att få vårdnaden. Man ringer till Skatteverket och ber att få bli kopplad till Folkbokföringen om man inte vet.

Kommunen kan hjälpa till

Om ni som föräldrar inte kan enas om barns vårdnad kan ni få hjälp av kommunen. Innan du går till domstol i samband med en vårdnadstvist är det bra att försöka lösa tvisten med hjälp av kommunen där du bor. Ofta är det en avdelning som kallas familjerätten som kan erbjuda samarbetssamtal för att lösa konflikten. Om du och barnets andra förälder är överens kring boende, umgänge och vårdnad kan familjerätten hjälpa er att skriva ett avtal. Innan du går till familjerätten bör du ta kontakt med en jurist. Tänk på att det händer att personalen på familjerätten missuppfatta saker vilket kan leda till oförutsedda svårigheter.

Om ni inte kommer överens

Om ni inte kommer överens kan tingsrätten fatta beslut. Då skickar man en stämningsansökan till tingsrätten. Det kostar 900 kr att sätta igång ett mål om vårdnad.

Vad är viktigt i domstolens bedömning?

Den som vill övertyga en domstol om att vårdnaden om barnet ska ändras måste ta hänsyn till nedanstående faktorer. Domstolen ska inte utgå från förälderns behov utan barnets. Du måste övertyga domstolen att en förändring av vårdnaden kommer bli bättre för barnet. Regler om vårdnad finns i 6 kap. FB.

Barnets bästa ska vara avgörande vid alla beslut om vårdnad.
Vid bedömningen av barnets bästa ska fästas avseende särskilt vid dels risken för att
-barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller
-att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller
-annars far illa,
-dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Olämpliga vårdnadshavare. Exempel på en olämplig vårdnadshavare:
-Som utsätter barnet eller andra familjemedlemmar för våld.
-Som utsatt barnet för psykisk misshandel genom att förolämpa, kritisera, skrämma, förlöjliga, manipulera och straffa.
-Som hotar barnet eller andra familjemedlemmar.
-Som utsätter barnet för sexuella övergrepp.
-Som har ett missbruk i form av alkohohol, droger, medicin.
-Som tidigare fört bort och kvarhållit barnet.
-Som brister i omsorgen genom att inte utöva tillsyn, ordna med mat och kläder, hjälp med läxor, kramar, tröst och förståelse.
-Som har psykisk ohälsa.
-Som utan godtagbara skäl motarbetat en förälderas möjlighet att utöva umgänge med barnet (umgängessabotage).
-Kriminalitet/kriminell livsföring.
-Klarar inte barnets särskilda behov (t ex handikapp, diagnoser, m.m.)
-Religiös uppfattning (t.ex. vid medicinska behandlingar, m.m.)
-Begåvningshandikapp (omsorgssvikt)
-Fysiskt handikapp (omsorgssvikt)
-Sjukdom (t.ex. epilepsi, allvarlig diabetes, m.m.)
-Flyttningar (som äventyrar barn – förälderrelation/anknytning) m.m.

Barnets vilja. Vid bedömningen ska hänsyn tas till barnets vilja med beaktande
av barnets ålder och mognad (se 6 kap. 2 a §föräldrabalken).

Samarbetsförmåga. Tingsrätten ska vid en prövning av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros en av föräldrarna fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (se 6 kap. 5 § föräldrabalken). En gemensam vårdnad förutsätter
-att det finns en realistisk möjlighet för föräldrarna att gemensamt och
-inom rimlig tid lösa de frågor som rör barnet och hantera de delade meningar som kan finnas, utan att de mer regelmässigt behöver hjälp utifrån för att fatta beslut och
-utan att det uppstår ständiga konflikter som drabbar barnet.

En konflikt mellan föräldrarna bör dock inte utesluta gemensam vårdnad om motsättningarna kan antas vara av övergående natur och därför inte bedöms hindra ett fungerande samarbete på längre sikt i frågor som rör barnet.

Särskilt förordnade vårdnadshavare
Tingsrätten kan utse en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare för ett barn bland annat när föräldrarna är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden. Exempelvis kan en domstol besluta om vårdnaden för ensamkommande barn när barnet får uppehållstillstånd (6 kap. 8 a § FB).

Vårdnaden avslutas automatiskt på 18-årsdagen
Vårdnaden om ett barn avslutas alltid automatiskt i folkbokföringen på barnets 18-årsdag.

Unga föräldrar
En förälder som själv är under 18 år är normalt vårdnadshavare för sitt barn.

Om en förälder dör
Om båda föräldrarna är vårdnadshavare och den ena av dem dör blir den andra föräldern automatiskt ensam vårdnadshavare för barnet. Om bara en av föräldrarna är vårdnadshavare och denne dör ska vårdnaden efter beslut av tingsrätten föras över till den andre föräldern. Om det framstår som lämpligare kan vårdnaden i stället föras över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 9 § FB).

Hur har utlänningslagen ändrats 2021?

Den 20 juli 2021 ändrades den svenska migrationslagstiftningen. Här nedan finns information om viktiga förändringar i regelverket samt aktuell tillämpning av försörjningskravet vid ansökan om permanent uppehållstillstånd och vid anhöriginvandring.

Sammanfattning

Förändringarna innebär bland annat att tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel och att nya krav ställs på alla som ansöker om permanent uppehållstillstånd.  Det finns också ändringar i reglerna om vem som omfattas av försörjningskravet när någon ansöker om uppehållstillstånd för att flytta till en anhörig i Sverige. Ändringarna i utlänningslagen är mer omfattande än den tillfälliga lagen var, och påverkar nästan alla som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige.

Inga övergångsregler

Det finns inga övergångsregler. Det innebär att alla beslut som fattas 20 juli 2021 eller senare baseras på de nya reglerna, oavsett när ansökan skickades in.

Alla nya uppehållstillstånd blir tidsbegränsade

De enda som kan få permanent uppehållstillstånd vid första prövningstillfället är kvotflyktingar. Det första tidsbegränsade tillståndet kan variera i längd, men vid förlängning är två års uppehållstillstånd huvudregel oavsett vilken typ av tillstånd det gäller. De flesta kommer att behöva ansöka om förlängning av sitt uppehållstillstånd minst en gång innan de kan ansöka om permanent uppehållstillstånd.

Kraven för att få permanent uppehållstillstånd

De nya kraven för att få permanent uppehållstillstånd innebär att 

-man måste uppfylla kraven för förlängt uppehållstillstånd 

-ha haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år 

-kunna försörja sig själv (gäller den som är har fyllt 18)

-leva ett skötsamt liv (gäller den som har fyllt 15 år).

De första två kraven skiljer sig åt beroende på vilken typ av tillstånd du har idag, medan de sista två kraven är samma för alla som vill ha permanent uppehållstillstånd. Därför måste du kombinera den här informationen med information om vad som krävs för att få förlängt uppehållstillstånd.

Att uppfylla kraven för förlängt uppehållstillstånd 

Detta gäller t.ex. för arbetstillstånd. För att du ska kunna förlänga ditt arbetstillstånd måste din lön och övriga anställningsvillkor ha varit minst i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Du ska även ha arbetat i sådan omfattning att din lön har kommit upp i minst 13 000 kronor i månaden före skatt. Villkoren ska ha varit uppfyllda under hela den tid som du har haft arbetstillstånd i Sverige.

Du måste också ha omfattats av sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring vid arbetsskada och tjänstepensionsförsäkring under hela den tid du har haft arbetstillstånd i Sverige.

När du ansöker om förlängt arbetstillstånd kommer du att behöva visa att villkoren för arbetstillståndet har varit uppfyllda under hela tiden du har haft arbetstillstånd i Sverige. Du ska även visa att du erbjuds ett arbete där villkoren för arbetstillstånd är uppfyllda.

Varje sökande måste själv uppfylla kraven

Varje sökande måste själv uppfylla kraven för att få permanent uppehållstillstånd. Det är alltså inte längre möjligt att få permanent uppehållstillstånd automatiskt därför att en familjemedlem får det.

Det är bara möjligt att få permanent uppehållstillstånd i samband med att man ansöker om förlängt uppehållstillstånd därför kan det bli så att en del måste vänta i 4 år innan man kan ansöka om permanent uppehållstillstånd.

Särskilda krav för permanent uppehållstillstånd

5 kap 7 §  Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas endast om

   1. utlänningen kan försörja sig, och

   2. det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas. Lag (2021:765). (gäller inte om under 15 år)

Kraven i 7 § gäller inte en utlänning som ska beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 2, 2 b eller 2 c § eller när en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska göras av någon annan än utlänningen. 

Vilka behöver inte uppfylla försörjningskravet vid ansökan om permanent uppehållstillstånd?

5 kap 2 §   En utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning) ska beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till skyddsbehövande som återtagits enligt 4 kap. 5 d §.

5 kap 2 b §   Permanent uppehållstillstånd skall ges till den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Lag (2014:198).

5 kap  2 c §   Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som återtagits enligt 5 a kap. 7 §

5 kap 8 § Kravet i 7 § 1 gäller inte om

   1. utlänningen är ett barn,

   2. utlänningen har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken, eller

   3. det finns särskilda skäl.

Pension och särskilda skäl

Om du kan lämna in beslut från Pensionsmyndigheten som visar att du har rätt till inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd är du undantagen kravet på att försörja dig själv. Det är rätten till pension som är avgörande, inte att du faktiskt tar ut pension, eller storleken på din pension. Både garantipension och äldreförsörjningsstöd kan tidigast betalas ut från den månad som du fyller 65 år. Inkomstgrundad ålderspension kan som tidigast betalas ut från den månad som du fyller 62 år. Om du har fyllt 62 men inte 65 måste du visa att du har gått i pension och börjat ta ut din inkomstgrundade ålderspension. Precis som för barn är det din ålder vid beslutstillfället som avgör.

Undantag från försörjningskravet kan också göras om det finns andra särskilda skäl som inte är tillfälliga. Det kan handla om att du inte har möjlighet att uppfylla försörjningskravet på grund av varaktigt nedsatt arbetsförmåga, till exempel på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan även gälla om du är arbetslös och så nära pensionsålder att det är svårt att få ett nytt arbete. Undantag kan även göras om det inte är rimligt att begära att du ska försörja dig själv; sådana undantag görs till exempel för munkar och nunnor.

Om du anser att du har särskilda skäl för att inte behöva uppfylla försörjningskravet ska du bifoga dokument som visar att du till exempel har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Det kan vara en utredning från Arbetsförmedlingen, beslut om rätt till sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan, eller ett läkarintyg.

Att överklaga avslag på ansökan om permanent uppehållstillstånd

Det ska inte gå att överklaga avslag i alla fall.

14 kap. 3 a § Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om permanent uppehållstillstånd får överklagas till en migrationsdomstol om ansökan avslås för att de särskilda kraven i 5 kap. 7 § inte är uppfyllda.

Det är bara om avslaget är kopplat till nedanstående faktorer som det går att överklaga.

Särskilda krav för permanent uppehållstillstånd

7 §   Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas endast om

   1. utlänningen kan försörja sig, och

   2. det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas. Lag (2021:765).

Försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd

För att få permanent uppehållstillstånd måste du kunna försörja dig själv genom inkomster från anställning eller eget företag, eller en kombination av anställning och eget företag. Om du vill räkna ihop inkomster från flera deltidsanställningar måste alla anställningar uppfylla kraven nedan.

Du som har uppehållstillstånd som egen företagare kan inte räkna inkomst från anställning.

Varak­tighet

Lagen säger att din förmåga att försörja dig själv måste vara av en viss varaktighet. Migrationsverket bedömer att du uppfyller kravet på varaktighet om du har en fast anställning, eller en visstidsanställning om minst 18 månader från den dag som din ansökan prövas. En provanställning kan i vissa fall godkännas, men en bedömning görs från fall till fall, eftersom en provanställning kan avbrytas med kort varsel, även om de flesta provanställningar övergår i fasta anställningar.

Migrationsverket kan endast ta hänsyn till de inkomster du faktiskt har när vi prövar din ansökan. Du kan inte få permanent uppehållstillstånd baserat på dina chanser att få en annan anställning eller en högre lön längre fram.

Du som försörjer dig som egen företagare måste visa att ditt företag har realistiska företagsplaner och en stabil ekonomi, så att du kan förväntas försörja dig på vinsten i minst 18 månader från prövningstillfället.

Vilka inkomster räknas?

Du får endast räkna beskattade inkomster från lagliga anställningar. Det innebär att du måste ha tillstånd att arbeta eller vara undantagen kravet från att ha arbetstillstånd. Om du ansöker om förlängt uppehållstillstånd för sent har du inte rätt att arbeta medan du väntar på beslut och uppfyller därför inte försörjningskravet. Du får inte räkna svarta inkomster eller inkomster från ett yrke som du inte har licens att utföra.

Du får räkna inkomster från ett eller flera deltidsarbeten, förutsatt att alla anställningar uppfyller kraven ovan och att den totala inkomsten räcker för din försörjning.

Du får räkna föräldrapenning eller sjukpenning, förutsatt att du har en pågående anställning och din föräldraledighet eller sjukskrivning inte bedöms vara längre än 18 månader.

För att räkna inkomst från din företagsverksamhet måste du visa att du äger minst hälften av företaget och att du har det avgörande ansvaret. Det krävs också att du driver företaget yrkesmässigt, självständigt och i vinstsyfte.

Inkoms­tens storlek

Det finns inte någon fast minimilön, och det krävs inte heller att lönen och andra villkor är i nivå med kollektivavtal i branschen. I stället görs en individuell bedömning av om du kan leva på din inkomst.

Du uppfyller försörjningskravet om din inkomst per månad från din anställning eller ditt företag täcker dina boendekostnader och det så kallade normalbeloppet för en ensamstående vuxen.

Normalbeloppet är en schablonberäkning av vanliga levnadsomkostnader. Kronofogdemyndigheten räknar ut ett nytt normalbelopp varje år. Normalbeloppet för 2021 är 5 016 kronor per månad för en ensamstående vuxen. Migrationsverket räknar med normalbeloppet för en ensamstående vuxen eftersom det bara krävs att du kan försörja dig själv för att få permanent uppehållstillstånd. Men om du har ett barn som du inte bor med, och du betalar underhållsbidrag till barnets andra förälder, måste din lön även räcka till underhållsbidraget.

Vilka boendekostnader som lönen måste räcka till varje månad beror på vilken typ av bostad du bor i:

Om du bor i hyresrätt ska du räkna med hyran och kostnad för värme, om det inte ingår i hyran.

Om du bor i bostadsrätt ska du räkna med avgift till bostadsrättsföreningen, räntan på bolån och nödvändiga driftskostnader, till exempel vatten och uppvärmning, om de inte ingår i månadsavgiften.

Om du bor i villa ska du räkna med räntan för bolån och nödvändiga driftskostnader, till exempel vatten och uppvärmning.

Amortering på bostadslån räknas inte med i bostadskostnaden. Du behöver inte heller räkna med kostnad för el, eftersom det är en kostnad som ingår i det så kallade normalbeloppet.

Du behöver bara kunna försörja dig själv, inte dina familjemedlemmar

Om du bor ensam eller med minderåriga barn ska du räkna med hela din faktiska boendekostnad. Om du bor med en eller flera andra vuxna ska du däremot dela den faktiska boendekostnaden på antalet vuxna i hushållet och bara räkna med din del, oavsett hur mycket var och en faktiskt betalar för boendet.

Det står på ansökningsblanketten eller i e-tjänsten vilka dokument du ska bifoga för att visa att du försörjer dig som anställd eller egen företagare. Migrationsverket kommer att kontakta dig och be dig komplettera din ansökan om vi behöver se dina boendekostnader för att kunna räkna ut om din inkomst räcker.

Vilka inkomster räknas inte?

Du får inte räkna inkomster från

en familjemedlem

förmögenhet eller avkastning från kapital

arbetslöshetsförsäkring (A-kassa) eller aktivitetsersättning

olika former av bidrag eller stipendium

en subventionerad anställning (då till exempel Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen betalar hela eller delar av lönen)

svartarbete eller anställning utan laglig rätt att arbeta.

Pension räknas inte heller som inkomst, men den som har pension kan däremot vara undantagen från kravet på att försörja sig själv.

Föränd­ringar i vem som omfattas av försörj­nings­krav för anhö­riga

När en person ansöker om uppehållstillstånd för att flytta till en anhörig i Sverige omfattas omfattas den anhörige i Sverige av ett försörjningskrav. Detta försörjningskrav skiljer sig från kravet på att den som vill ha permanent uppehållstillstånd ska kunna försörja sig själv. 

När någon vill flytta till en anhörig i Sverige så måste den anhörige i Sverige kunna försörja både sig själv och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd, och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för hela familjen att bo i.

Ändringarna i utlänningslagen innebär förändringar i vem som påverkas av försörjningskravet. Vissa nya grupper är undantagna från kravet på att kunna försörja sina anhöriga.

Vilka omfattas inte av försörjningskravet vid anknytning?

Samtliga lagcitat nedan är ur kap 5.

3 b § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Lag (2021:765).

3 c §   Kraven i 3 b § gäller inte om anknytningspersonen är ett barn.

Kraven i 3 b § gäller inte heller när anknytningspersonen är medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz, om

   1. utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo, och

   2. utlänningen och anknytningspersonen har sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Lag (2021:765).

3 d §   Om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande gäller kraven i 3 b § endast om

   1. ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,

   2. familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till, eller

   3. utlänningen och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

3 e §   Kraven i 3 b § gäller inte om utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen är förälder till barnet och sammanbor med barnet i Sverige.

Lag (2021:765).

3 f §   Utöver vad som följer av 3 c-3 e §§ får undantag från kraven i 3 b § medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl. Lag (2021:765).

Vad kan särskilda skäl vara?

Särskilda skäl kan till exempel vara att man inte har möjlighet att uppfylla försörjningskravet på grund av varaktigt nedsatt arbetsförmåga, till exempel på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Beslut ska gälla för samma tid som anknytningspersonen

3 g §   Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § på grund av anknytning till en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § ska vara tidsbegränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen.

Försörjningskravet vid anhöriginvandring

Du som bor i Sverige måste

-kunna försörja dig själv, övriga personer i hushållet och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd

-ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för er att bo i.

Om ni lämnar in nya uppgifter kring försörjningskravet efter att beslut har fattats, kan Migrationsverket inte ompröva beslutet. Beslutet kan däremot överklagas till migrationsdomstolen, men det innebär att väntetiden blir mycket lång. Den som ska flytta till dig bör därför vänta med att skicka in ansökan till dess att du uppfyller kraven.

Din försörj­ning

Du behöver visa att du har regelbundna arbetsrelaterade inkomster så att du kan försörja dig själv, övriga personer i hushållet och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd. Som arbetsrelaterad inkomst räknas till exempel

lön från arbete

arbetslöshetsersättning

sjukpenning

inkomstgrundad ålderspension.

Du kan också uppfylla kravet på försörjning om du har en tillräckligt stor förmögenhet som du själv, övriga personer i hushållet och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd kan leva på under minst två år.

Din inkomst

Hur stor din inkomst måste vara för att du ska uppfylla försörjningskravet beror på hur stor familjen är och hur hög boendekostnad du har. Du måste ha en inkomst som efter skatt räcker till den faktiska boendekostnaden och till normalbeloppen för de personer som ska ingå i hushållet. Det betyder att du efter att bostaden är betalad varje månad ska ha pengar som räcker till bland annat mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov för hela hushållet.

För 2021 är normalbeloppet

8 287 kronor för sammanlevande makar eller sambor

2 662 kronor för barn till och med 6 år

3 064 kronor för barn 7 år eller äldre.

Mer information om vilka handlingar du kan bifoga för att visa att du uppfyller kraven

Din bostad

Du ska ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för er att bo i. För två vuxna utan barn är en bostad tillräckligt stor om den har kök eller kokvrå och minst ett rum. Om barn ska bo i bostaden måste det finnas fler rum. Två barn kan dela sovrum.

Det går bra att hyra bostaden i andra hand, men uthyrningen måste vara godkänd av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd. Att vara inneboende hos någon annan eller bo hemma hos sina föräldrar räknas inte som att ha en godtagbar bostad.

Ni ska kunna använda bostaden från det att dina familjemedlemmar kommer till Sverige.

Du måste kunna visa att du har en bostad för minst ett år framåt i tiden.

Mer information om vilka handlingar du kan bifoga för att visa att du uppfyller kraven

Undantag från försörj­nings­kravet

Exempel på när kravet på försörjning och bostad inte gäller är när

du är under 18 år och någon ansöker om uppehållstillstånd för att bo med dig

du har en familjemedlem som ansöker om att förlänga sitt uppehållstillstånd

du är svensk medborgare, medborgare i EU/EES eller schweizisk medborgare, ni är gifta/sambo och förhållandet är väl etablerat (ni har till exempel bott tillsammans en längre tid)

du har uppehållstillstånd med status som flykting eller alternativt skyddsbehövande, och ansökan görs inom tre månader efter att du har beviljats uppehållstillstånd eller status som flykting eller alternativt skyddsbehövande i Sverige, ni inte har möjlighet att återförenas i ett land utanför EU och att ni har bott tillsammans precis innan du flyttade till Sverige

du har kommit till Sverige som kvotflykting och ansökan görs inom tre månader efter att du kom till Sverige

det finns andra särskilda skäl, till exempel att du inte har möjlighet att uppfylla försörjningskravet på grund av varaktigt nedsatt arbetsförmåga, till exempel på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Försörjningskravet gäller inte om du är flykting eller alternativt skyddsbehövande och om dina familjemedlemmar ansöker inom tre månader efter att du har fått uppehållstillstånd eller skyddsstatus.

Försörjningskravet gäller dock om ni har möjlighet att återförenas i ett land utanför EU som er familj har en särskild anknytning till. För parrelationer gäller dessutom att relationen ska ha inletts före din inresa i Sverige eller att förhållandet är väl etablerat för att undantaget för ansökningar inom tre månader ska gälla.

För dig som har gemensamt barn tillsammans med den som ska flytta för att bo med dig i Sverige gör Migrationsverket först en bedömning om din partner kan beviljas uppehållstillstånd med anknytning till dig. Du måste då i de flesta fallen uppfylla försörjningskravet. Om Migrationsverkets bedömning är att uppehållstillstånd inte kan beviljas grundat på anknytningen till dig, kommer vi därefter att bedöma om uppehållstillstånd kan beviljas på grund av anknytning till barnet. Barnet är undantagen kravet på försörjning.

Vilka drabbas av de nya reglerna?

Konsekvenserna av den nya migrationslagen blir att drabbade får svårare att fokusera på arbete och skola; svårare att lära sig det svenska språket samt komma in på arbetsmarknaden. 

Migrationsverket att tvingas lägga ned stora resurser på omprövningar. 

De som drabbas värst är barnen, och inte minst de som förnekas möjligheten till familjeåterförening om föräldern på plats i Sverige inte kan försörja hela familjen, eller inte hittar en bostad. 

Socialbidrag

I 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) står det att den som inte själv kan tillgodose sina behov ”eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt” har rätt till ”bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt”. Ordet ”bistånd” (ekonomiskt bistånd) är det som de flesta kallar socialbidrag. Enligt lagen har man rätt till en ”skälig levnadsnivå”, dvs. en viss levnadstandard.

I varje kommun finns en grupp av politiker som bestämmer över Socialtjänsten. Denna grupp heter oftast ”socialnämnd”. Det är därför det står i lagen att man kan få bistånd (”socialbidrag”) av ”socialnämnden” trots att det är en handläggare på Socialtjänsten (”socialen” a.k.a ”soc”) som man har kontakt med och som bestämmer om man ska få pengar eller inte.

Vad händer om man överklagar ett avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd (socialbidrag)?

Det är vanligt att personer som får avslag överklagar. Det gör man bäst genom att maila in till Socialtjänsten på någon mail som kommunen använder för kontakt med allmänheten. Då ska de se på om man har någon bra anledning att överklaga och eventuellt ompröva beslutet. Socialtjänsten kan alltså i detta läge ändra sig. Sedan skickar kommunen överklagandet till Förvaltningsrätten som går igenom papperna.

Om domstolen (Förvaltningsrätten) tycker att socialtjänsten gjort fel så ”upphäver” (beslutar att de inte ska gälla) de ofta Socialtjänstens beslut och skickar tillbaka ärendendet till socialtjänsten för ”för fortsatt utredning och handläggning”. Det som är dåligt med det är att handläggaren då ofta kan hitta något annat som de tycker är en brist så att man får avslag en gång till och måste överklaga en gång till. Då har det ofta redan gått flera månader då man varit utan pengar.

Vem ska visa att man rätt till ekonomiskt bistånd?

Det är den som ansöker om ekonomiskt bistånd att man har rätt till det. Samtidigt gäller enligt 23 § förvaltningslagen (2017:900) att en myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som behövs i det specifika fallet. Det innebär t.ex. att handläggaren kan vara skyldig att undersöka vissa saker och inte bara ge avslag direkt om det saknas någon information.

Vad kan man få pengar?

De använder två olika begrepp när de ser om man kan få ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Ekonomiskt bistånd består av försörjningsstöd och bistånd till livsföringen i övrigt. Försörjningsstödet har i sin tur två delar.

Ekonomiskt bistånd =
a. försörjningsstöd (del 1; riksnormen och del 2; fem extra poster)
b. bistånd till livsföringen i övrigt

Försörjningsstöd

Försörjningsstödets två delar ska tillgodose hushållets mer regelbundna utgifter per månad och består av riksnormen och av fem kostnadsposter som ligger utanför riksnormen. I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla och gäller för hela landet.

Försörjningsstödets första del

Den första delen är riksnormen som ska täcka kostnader för:

-livsmedel
-kläder och skor
-fritid och lek
-hygien
-barn- och ungdomsförsäkring
-förbrukningsvaror
-dagstidning och telefon.

Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka.
Riksnormen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.

Riksnormen tar hänsyn till:
-hur många personer som finns i hushållet
-ålder på barn och skolungdomar
-om barn och skolungdomar äter lunch hemma
-om vuxna är ensamstående eller sammanboende.

Försörjningsstödets andra del

Försörjningsstödets andra del består av:

-faktiska skäliga kostnader för boende
-hushållsel
-hemförsäkring
-arbetsresor
-fackförening och a-kassa

Vad betyder ”livsföring i övrigt”?

Med begreppet ”livsföring i övrigt” avses alla de behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall (prop. 2000/01:80 s. 92). Av Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) framgår att socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till den hemutrustning som behövs för att ett hem ska fungera. Den utrustning som avses bör kunna tillgodose behov som bl.a. rekreation. Även radio, TV och dator med internetuppkoppling bör ingå i hemutrustning.

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att biståndssökande inte ska behöva utföra ärenden av integritetskänslig natur på offentliga datorer (se HFD 2017 ref. 23). Kammarrätten i Göteborg har i dom den 11 december 2018 i mål nr 3255-18 avslagit en ansökan om bistånd till dator med motiveringen att sökanden ägde en smartphone som uppfyllde samma behov som en dator med internetuppkoppling.

Avgift för bankkort och kontoavgifter ingår i ”livsföringen i övrigt” (jfr Kammarrätten i Stockholms dom den 25 april 2016 i mål nr 8121-15).

Man kan inte få pengar i efterskott

Ekonomiskt bistånd ska beräknas och beslutas om per kalendermånad och det ska sökas månadsvis innan behovet har upphört (dvs. innan man fått pengar från annat håll). Om man själv ordnar pengar och betalar en faktura så kan man inte få pengarna efteråt även om man är skyldig någon pengar. Man kan alltså allmänt talat inte få pengar i efterskott. Socialen kan göra undantag om det finns ”speciella omständigheter” (se RÅ 1989 not. 348 och RÅ 1989 ref. 90). Man måste själv visa att det finns ”speciella omständigheter”.

Gör en provberäkning

Du kan göra en förenklad beräkning i Socialstyrelsen provberäkningsverktyg om din ekonomi ligger över eller under nivån på försörjningsstöd.

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/ekonomiskt-bistand/provberakning-ekonomiskt-bistand/

Om man har andra inkomster så ska de dras av

Om man har någon form så ska det oftast dras av på den pengar som man får från socialtjänsten. Avsteg från detta kan göras endast i fråga om vissa specifika inkomster. Detta gäller bl.a. ersättning som sökanden har erhållit för att täcka merkostnader som uppkommit till följd av en funktionsnedsättning, dock endast till den del sökanden påvisat att han eller hon har merkostnader till följd av funktionsnedsättningen som motsvarar den utbetalda ersättningen (se Högsta förvaltningsdomstolens refererade avgörande HFD 2017 ref. 23).

Om man haft pengar månaderna innan man söker

Socialtjänsten ska vanligen beräkna ekonomiskt bistånd utifrån de inkomster hushållet hade kalendermånaden före den månad som beräkningen avser (Socialstyrelsens allmänna råd [SOSFS 2013:1] om ekonomiskt bistånd s. 20).

Enligt praxis kan det bli aktuellt att beakta medel som redan förbrukats när den enskilde kunnat förutse att hans eller hennes ekonomi inom en nära framtid kunde komma att bli mycket ansträngd (se rättsfallet HFD 2017 ref. 51). Har ett normöverskott då uppstått under en tidigare månad kan detta överskott påverka beräkningen för den kommande månaden.

Den som ansöker om ekonomiskt bistånd har enligt reglerna ett ”ansvar för att planera sin ekonomi och att spara uppkomna överskott för att klara sin försörjning” och spara till större utgifter. I ett fall sökte en person pengar till tandläkare för juli och då räknade de in pengar som han fått ändra bak till februari samma år. Domstolen tyckte även att han skulle visa om han ”möjlighet att dela upp den aktuella betalningen … genom en avbetalningsplan”.

Rätten till bostad

Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen innefattar enligt rättspraxis inte en generell skyldighet för kommunala socialnämnder att tillhandahålla bostäder åt bostadslösa personer. Det är i första hand den enskildes ansvar att ordna en egen bostad genom att t.ex. själv söka bostad. Enbart omständigheten att en enskild saknar bostad eller har svårigheter att skaffa ett eget boende medför inte en skyldighet för socialnämnden att tillhandahålla en bostad. För att en sådan skyldighet ska finnas krävs att den enskilde är bostadslös och har speciella svårigheter att skaffa bostad på egen hand (se Högsta förvaltningsdomstolens refererade avgöranden RÅ 1990 ref. 119 och RÅ 2004 ref. 130).

Det är den som ansöker om bistånd som måste påvisa att förutsättningarna för att bistånd ska beviljas är uppfyllda. Måste visa att man har speciella svårigheter att skaffa bostad (t.ex. träningslägenhet) på egen hand. Man ska visa att man behöver bistånd i form av träningslägenhet för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Att stå till ”arbetsmarknadens förfogande” och vara ”aktivt arbetssökande”

Den som ansöker om bistånd måste själv göra vad han eller hon kan för att försörja sig innan bistånd kan lämnas. Det innebär att man måste vara inskriven vid Arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. Man ska även delta i de verksamheter som ordnas av Arbetsförmedlingen (se prop. 2015/16:136 s. 14 f. och 21 f.). De ser även på om man stått till ”arbetsmarknadens förfogande” månaden innan man sökt bistånd se bl.a. Kammarrätten i Stockholms dom den 3 april 2018 i mål nr 5003-17).

Att stå til arbetsmarknadens förfogande ingår även att delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola.

Det är ganska vanligt att personer får avslag för att de inte anses vara tillräckligt ”aktivt arbetssökande”. Man måste själv visa att man har sökt ett visst antal arbeten per månad. Om man har ”godtagbara skäl” så kan man få ekonomiskt bistånd även om man inte kan visa att man har sökt tillräckligt många arbeten eller inte deltagit på Arbetsförmedlingens aktiviteter. Då kan man istället visa att man hade anledning att inte göra det med t.ex. ett intyg som visar att man har varit sjuk.

Om man inte lämnar in alla papper, kommer på möten eller tillåter hembesök

För att Socialtjänsten ska kunna avgöra om man har rätt till ekonomiskt bistånd så behöver de få papper för att göra beräkningar. Om man inte lämnar in papper eller om man inte tillåter att de får hämtar in papper så eller de tycker att man inte lämnar tillräcklig muntlig information så har de oftast rätt vägra att betala ut socialbidrag (se Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2013:1).

Ett typiskt papper som de vill ha in är kontoutdrag för en viss period. Om man vill ha pengar för att betala hyra så vill de också in en faktura för hyran.Det förekommer att handläggare slarvar bort papper. Därför är det bra att alltid försöka maila in papper till socialen så att man har bevis att man har skickat dem.

Om handläggaren tycker att det svårt att boka in möten med den som söker socialbidrag så kan de skriva att de inte kan ”slutföra utredningen”. Man måste därför vara ”anträffbar” och gå att nå. Detta kan naturligtvis vara svårt om man mår dåligt och inte orkar prata med någon.

Socialen kan få göra besök om man ansöker om ekonomiskt bistånd för att kunna förstå vilket ”hjälpbehov” som en person har. Hembesök är ett ”utredningsmedel som måste hanteras med stor försiktighet”. Socialen får aldrig mot någons ”vilja bereder sig tillträde till den enskildes bostad”. Ett hembesök får inte vara påtvingat. Man kan riskera ett avslag om man inte släpper in dem (jfr t.ex. JO:s ämbetsberättelse 2011/12 s. 377 ff).

När man överklagar så kan man skicka med papper som Socialtjänsten sagt att det saknas. Det viktigt att ta reda på exakt vad de påstår saknas så att domstolen får allt underlag som behövs.

Hela familjens inkomster räknas ihop

För att beräkna behovet av försörjningsstöd lägger man ihop hela hushållets riksnorm och hushållets skäliga kostnader för hyra, hushållsel med mera. Detta belopp minskas med hushållets alla inkomster efter skatt och resultatet visar vilket belopp hushållet behöver i försörjningsstöd

Socialtjänsten räknar även med barnens pengar

Socialtjänsten kan räkna av ett barns tillgångar mot barnets del av försörjningsstödet men inte andra delar

Man måste söka alla möjliga bidrag

Om den enskilde genom socialförsäkringsförmåner och andra ersättningar helt eller delvis kan tillgodose sitt behov, bör socialnämnden hänvisa honom eller henne till att ansöka om dessa. Sådana förmåner och ersättningar kan vara t.ex. bostadsbidrag, underhållsstöd, sjukpenning och föräldrapenning (Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2013:1 17 f. Om den enskilde inte söker andra förmåner som han eller hon har rätt till kan förmånen i vissa fall ändå räknas med som en fiktiv inkomst i nämndens normberäkning (jfr Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 4646-11).

Om man råkar bli av pengar eller om man får andras pengar på kontot

Man kan normalt sett inte få bistånd för att ersätta borttappade eller förlorade pengar (se bl.a. Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 7163-14). Men det kan finnas skäl att göra undantag. Det kan vara t.ex. om en person står inför ett ”omedelbart hot” om att bli avhyst från sin lägenhet.

Vid beräkningen av biståndsbehov tas regelmässigt hänsyn till de insättningar som gjorts på den enskildes bankkonton eller motsvarande. För det fall den enskilde gör gällande att en insättning inte ska beaktas vid beräkningen ankommer det på honom eller henne att göra sannolikt att dessa pengar inte utgör disponibel inkomst (se Kammarrätten i Stockholms dom den 25 januari 2016 i mål nr 3295-15).

Akut nödsituation

Av rättspraxis framgår att en person som i vanliga fall klarar sin försörjning har rätt till nödbistånd i form av matpengar när ansökan avser ett visst akut nödtillfälle, oavsett om nödläget har uppstått genom ett eget agerande eller på annat sätt (jfr RÅ 1995 ref. 56). Man kan även få pengar för andra saker än mat om det uppstår en akut nödsituation.

Om de tycker att man själv vid ”upprepade tillfällen agerat på ett sådant sätt att nödläge uppstår” så ska de ändå ta hänsyn till inkomster som man haft före ansökan. De ska även ta hänsyn till om det gick att förutse att utgiften skulle komma och om den ”nödvändig för att uppnå en skälig levnadsnivå” (jfr bl.a. Kammarrätten i Göteborgs dom den 13 maj 2020 i mål nr 6194-19).

Hur kan jag få hjälp av Europadomstolen?

Europadomstolen förkortas på engelska ECHR (European Court of Human Rights). Europadomstolens uppgift är att döma i mål som handlar om brott mot den Europeiska Konventionen om de mänskliga rättigheterna. Hela konventionen finner du HÄR.

Var hittar jag Europadomstolens hemsida?

https://www.echr.coe.int/Pages/home.aspx?p=applicants/swe&c=

Hur gör jag om jag vill överklaga en dom till Europadomstolen? 

Till en början kan du inte ”överklaga” en dom från en svensk domstol till Europadomstolen. Det heter att du lämnar in ett “klagomål”. Om du får rätt i Europadomstolen innebär det alltså inte att en dom från en nationell domstol ändras. Däremot kan du få skadestånd av staten för att dina rättigheter har kränkts.

Staterna kan bryta mot konventionen genom att ha bestämmelser, exempelvis en lagregel, som strider mot konventionen. Men även enskilda beslut av myndigheter och domstolar kan utgöra brott mot konventionen. Konventionen utgör svensk lag.

Du måste först ha uttömt alla inhemska möjligheter och instanser för att få rätt. Har du missat en talefrist (tidsgräns) för att få din sak prövad inom landet kan du inte gå vidare till Europadomstolen.

Klagomålet/ansökan skall enligt huvudregeln inges skriftligen. Europadomstolens språk är engelska och franska men du får om nödvändigt skriva på svenska. Domen meddelas på engelska och franska. Förfarandet är i vart fall i inledningen skriftligt. 

Krävs det prövningstillstånd och finns rättshjälp att få?

Klagomålet/ansökan genomgår före prövningen av själva Europadomstolen en granskning som kan innebära att klagomålet inte släpps fram för prövning av själva domstolen. Ett negativt beslut kan inte överklagas. Om målet släpps upp kan du av Europadomstolen beviljas rättshjälp genom biträde av advokat som du själv kan få välja. Det kan alltså vara en svensk advokat.

Finns det någon kostnad? 

Europadomstolen som sådan tar inte något betalt. 

Finns det någon tidsgräns efter det domslut som skall överklagas? 

Klagomålet/ansökan måste ha inkommit till Europadomstolen inom sex månader efter det att inhemsk slutinstans avgjort saken (i vissa fall sex månader efter det att du eller din advokat delgivits den sista instansens beslut). 

Vilka formkrav finns?

Klagomålet/ansökan skall enligt ett formulär – som man kan ladda ner på domstolens hemsida – innehålla vissa uppgifter förutom klagomålet, till exempel uppgifter som styrker att man utnyttjat alla inhemska möjligheter för att få rätt.

Vad kan Europadomstolen göra vid utvisningar?

Europadomstolen,  ska se till att ingen medlemsstat bryter mot artikel 3 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Där står det Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Hur ansöker jag?

Om det är bråttom går det att faxa en anmälan till Kommittén mot tortyr (CAT) eller Europadomstolen. 

Se om CAT här:

https://www.ohchr.org/en/hrbodies/cat/pages/catindex.aspx

Då kan du skriva på ditt språk eller på engelska eller svenska och förklara varför du vänder dig till dem. (Svenska är inte ett officiellt språk hos CAT, men till Europadomstolen går det bra att skriva på svenska. Du kan kolla på deras hemsidor om de kan ta emot ansökningar på ditt språk).

Till din hjälp finns det anmälningsblanketter på olika språk.

Adresserna hittar man på hemsidorna:

www2.ohchr.org/english/bodies/cat

www.Echr.Coe.Int

Du ska beskriva varför du är rädd och vad du tror ska hända om du utvisas, och vilka bevis du har för det. Du ska också komplettera din ansökan i brev med kopior på alla beslut i ditt asylärende. Det gäller både beslut från Migrationsverket och migrationsdomstolen, och från Migrationsöverdomstolen om du har begärt prövningstillstånd.

Normalt kan du inte räkna med att ditt offentliga biträde gör en anmälan till Kommittén mot tortyr eller till Europadomstolen, eftersom det inte ingår i deras uppdrag.

Kan Europadomstolen och CAT stoppa en utvisning?

Ja. Både Kommittén mot tortyr och Europadomstolen har en möjlighet att i en snabbprocedur begära att den svenska staten ställer in en planerad utvisning.

Det kan de göra om de efter en första titt på ditt fall bedömer att det skulle kunna vara ett brott mot artikel 3 om du utvisades innan kommittén eller domstolen hann undersöka ditt ärende mer noggrant.

Enligt svensk lag ska en sådan begäran respekteras och Migrationsverket bevilja inhibition (uppskjuta verkställighet). Det står i kap 12 § 12 utlänningslagen:

“om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, riktar en begäran till Sverige om att verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning skall avbrytas, skall inhibition meddelas, om inte synnerliga skäl talar mot detta.”

När inhibition beviljas kan du leva som när du var asylsökande med fullt bidrag, men du har inte tillstånd att arbeta. Om CAT eller Europadomstolen så småningom kommer fram till att Sverige har gjort fel och att du inte borde ha fått beslut om utvisning, så ska Sverige rätta sig efter detta och ge dig uppehållstillstånd.

Hur lämnar jag in ett giltigt klagomål i den vanliga prövningen i Europadomstolen som inte gäller utvisningar?

Om du bestämmer dig för att klaga till Europadomstolen måste du se till att klagomålet uppfyller alla kraven i regel 47 i domstolens arbetsordning (”Rules of Court”), som anger vilken information och vilka dokument som måste finnas med i ett klagomål.

Regel 47 Anförande av klagomål (engelsk version)

https://www.echr.coe.int/Documents/Your_Application_ENG.pdf

Om någon del av den information eller de dokument som krävs enligt regel 47, stycke 1 och 2, saknas, kommer ditt klagomål inte att behandlas av domstolen. Det är av yttersta vikt att alla fält i klagoformuläret fylls i.

Klagoformulär

https://www.echr.coe.int/Documents/Application_Form_SWE.pdf

Ett giltigt klagomål kommer att behandlas av domstolen; det betyder dock inte att klagomålet kommer att prövas i sak av domstolen.

Läs mer om hur processen går till:

https://www.echr.coe.int/Documents/PD_institution_proceedings_ENG.pdf

Vilka mål med Sverige som part har varit upp i Europadomstolen?

http://www.domstol.se/Ladda-ner–bestall/Europadomstolens-avgoranden-pa-svenska/

Några exempel på mål

Eliza vann mot staten – får 350.000 i skadestånd. I dag meddelade Europadomstolen för mänskliga rättigheter sin dom i målet mellan Eliza och den svenska staten: Eliza vinner.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/elisa-smygdusch

Konvertit vann i Europadomstolens högsta instans

https://www.farr.se/sv/lag-a-praxis/aktuellt/1290-konvertit-vann-i-europadomstolens-hogsta-instans

ЧТО НАДО ДЕЛАТЬ, ЕСЛИ ВЫ НЕ ПОЛУЧИЛИ ВАШ ЗАРАБОТОК?

Многие компании не платят зарплату своим сотрудникам. Это означает, что вы как работник в конечном итоге оказываетесь в очень сложной ситуации. Но есть способы нажать на компанию/работодателя чтобы вы получили вашу зарплату. Во-первых, вы должны убедиться, что у вас есть какое-то доказательство того, что вы действительно работали. Важно собрать разные документы, фотографии, сообщения и т.д. чтобы показать что вы на самом деле работали на конкретном рабочем месте. Может произойти то что работодатель отрицает, что человек вообще был нанят, или что человек работал в очень маленьком объеме. Для решения проблемы важна поддержка от коллег которые могут дать показания. Если у вас есть доказательства, вы можете обратиться к юристу, который может обратиться в суд, чтобы потребовать невыплаченную зарплату. Стоит отметить, что собственная история работника является доказательством того, что говорится.Не серьезным компаниям свойственно обанкротиться. Но даже если компания обанкротилась тогда возможно будет получить невыплаченную зарплату через государственную гарантию заработной платы. Мы поможем вам получить зарплату. У нас есть сотрудники, которые говорят на русском, арабском, английском. Во многих случаях суд оплачивает нашу работу через государственную юридическую помощь. Мы помогаем вам подать заявку на это.